Arkiv för kategori: Uncategorized

Mänskligheten är just nu i full Färd med att Utforska Fantasins Begränsningar.

I Vetenskapens Föreställningsvärld, så Om bara Viljan Finns, kan Vi komma längre än till Vägs Ände, alldeles intill Hundstjärnan Sirius.

En Oavslutad Problemställning är om Vi, bara för att Vi Kan åka dit, också vill det?

Idag kan Vi resa till Månen Tur och Retur, men Vem vill ha den Färdsträckan framför sig, varje dag, 7/24?

Med andra ord, kan inte Fantasin sätta Gränserna, så blir det nog Vår Egen Uppgift att Förverkliga det Uppdraget. Standardformuläret 1A anger möjligheterna: ”Kan”, ”Vill”, ”Vågar”, ”Önskar”, ”Målsättning” eller ”Löfte”?

I den Personliga och Privata Friheten, återstår inte mycket Egentid före alla Räkningar är betalda.

Det Personliga föregår det Privata, som Existensen föregår Essensen.

Att Vara sin Egen Lyckas Smed innebär i de Allra Flesta Fall en Passion för Libertarianisktiska Utsvävningar.

Egentiden bör också innehålla tillräckligt av Återhämtning, Rekreation, Underhållning samt Distraktion. Det enklaste sättet på att utföra denna Kroppskonst, är att undvika så mycket Adjektiv och Adverb som kan undvaras ute i Vardagslivets Jäkt och Negativ Stress.

Mellan Juldagen och Nyårsafton skyndar Medborgare med Permanent Uppehållstillstånd till Mellandagsrean, men om Gemene Man verkligen Närläser Gällande Fakta, så dels pågår från och med vid Coronas startpunkt, beroende på hur Etablissemanget räknar, statistiskt eller kontrafaktiskt, det första svenska fallet bekräftades 31 januari 2020 i Jönköping och inhemsk smittspridning bekräftades för första gången 6 mars i Stockholm, hör det än så länge till Ovanligheterna att Nätbutikerna använder Spindlar till sina Mobila Styrkor.

Man kan anta att sådana som utför sin Försörjningsbasis på Månen, arbetar i skift.

Den Första Gruppen sätter korten i Stämplingsmaskinerna vid samma tidpunkt som Fullmånen lyser över ylande Vargar och Gnistrande Snöflingor.

Den går av när Andra Gruppen tar över spakarna, ungefär vid Halvmåne i Avtagande.

Den Tredje Gruppens Avbytare inträder då Fullmånen i Kalendern är fylld och Svart.

Så går den Fjärde Gruppen ut från Omklädningsrummet på Golvet, iklädda modetrendiga och stilenliga rymdoveraller, specialdesignade av Jean Paul Gaultiers Efterträdare.

Sedan har Arbetsteamet gått Månvarvet runt, d v s motsvarande tid som på Tellus som pågår under en normal Månad.

Månarbetarna sysslar i huvudsak med gruvbrytning av Månstenar. Efter dagens arbete kan de växla in Månstenarna till sådana marker eller polletter som är speciellt anpassade för japanska robotar samt tjänstvilliga och serviceinriktade androider ”Hotbots”, automater för varma och kalla drycker ”Hotshots”, automatiska gourmet-matlagare ”Hot Meals”, samt Pachinco-spel, Gashapon capsules-automater, högteknologiska, fjärrstyrda från inbakat kontrollbord, toaletter med badkar fyllda av Beaujolais Nouveau-vin, kapselhotell samt Kavaii Goth Lolita Maid-restauranger med ketchupen i blodgivarpåsar.

Månarbetarna, som kan bestå av båda två av könstillhörigheter, idkar var Fri Helg Umgängesrätt, Cosplay-karaokes i chambres separées, samt Marknader med Efterfrågade Anime- samt Marvel-figurer.

Månarbetare månar om Naturliga Urvalet av Moonies utklädda i Monaddräkter, moonar, men endast på måndagar efter Hög Flod.

Det är lätt att fastna i den ”patafysiska jargongen”, men tänk, rent hypotetiskt, om och endast om, det möjligen kan finnas en, om än omedveten, avsikt med det?

Denna korta sammanfattning av cirka 48 år, är speciellt medvetet skriven till de redan frälsta.

Det var år 1973 (100 E.P.) som regissören Göran Sarring lånade ut ”‘Patafysisk Antologi”, sammanställd av Claes Hylinger, till mig, Victor Rangner. Jag är född år 1957, i oktober, så var och en kan själv räkna ut hur ung jag var när ‘Patafysiken kom att ändra mitt liv för all framtid.

Jag läste boken om och om igen och, fylld av förväntan, kontaktade Claes Hylinger. Han meddelade mig om en annan ‘patafysiker i Stockholm, arkitekten Christian Bodros. Christian hade en studiecirkel i ‘patafysik.

Christians inställning var att vi, vid varje sammankomst, skulle prata franska.

Christian var född i Paris och var fullt övertygad om att vi i den lilla gruppen skulle lära oss franska genom någon slags variant av Naturmetoden. Jag vet inte hur det gick för de andra i gruppen, men jag har aldrig, trots allvarliga och långvariga försök, lyckats tränga in i det franska språket.

Att kunna behärska det franska språket i text och tal, är en förutsättning för att tränga in i ‘patafysikens labyrinter av speglar i speglar, kinesiska askar i askar och ryska gummor i ryska gummor.

Men, kanske, eller kanske inte. Efter att i många år varit engagerad i att möta andra, mer kunniga än mig, ‘patafysiker, gav jag upp Collège de Pataphysique.

Jag kan inte uttala mig om hur det är med Kollegiet idag, söndagen den 19 september 2021 (vulg.) men än uppskattar jag Alfred Jarry, Patafysiken och ‘Patafysiken, än varje form av institution som har som målsättning att begränsa Vetenskapen. Jag är kanske mer cynisk, i ordets ursprungliga betydelse, angående hur ‘Patafysiken som Vetenskap överförd till Pragmatisk Praktik ute i Levande Livet ska avhandlas och behandlas.

Som i så många andra försök till, i ord och text, överföring av mystika och mystiska formler, övergår Inlärningen till missförstånd och en slags konkurrens om vem som vet mest och bäst. Det blev istället så att jag själv uppfann eller upptäckte hur jag kunde använda Claes Hylinger till Färdledare på Distans.

Den upplevelsen kommer aldrig att upphöra, varken i Tiden, Rummet eller långtidsminnet. Även denna åsikt är förstås med utgångspunkt från den Vetenskapliga Attityden.

Utövandet av ‘Patafysiken är som att lägga ett pussel vars bitar man redan från början vet aldrig kommer att framkalla en enda vision av Helhetsbild. Lite som japanska Wabi Sabi.

Om man verkligen vill sätta sig in i ämnet Vetenskapen om de Inbillade Lösningarna och Undantagen och redan läst den senaste versionen av ‘Patafysisk Antologi ”Segla i ett såll” tills volymen är på gränsen till Återvinningsbar, finns andra författare som väl eminenta som introduktörer till Vetenskapen.

Sådana Giganter vars Imaginära Axlar man kan stå på, som Miguel Cervantes, Jonathan Swift, Franz Kafka och Jorge Luis Borges.

Här infinner sig också en underförstådd Fri Association till det Intrinsikala Spelet-i-Sig, René Descartes Solipsism, samt Ludwig Wittgensteins Språkspel.

Den eviga frågan återstår att besvara för var och en som, i en anda av besatthet, önskar fördjupa sig däri:

Finns Verkligheten över huvud taget och i så fall, varför?

Frågan om Livets Mening eller Meningen med Livet är desto enklare att besvara:

Att Leva.

Det finns en slags libertariansk version av Vetenskapen, som innehåller idéer utvecklade av Immanuel Kant, Friedrich Nietzsche, Ralph Waldo Emerson och Henry David Thoreau.

Andra vänder sig mer, utifrån svenska perspektiv, österut och förespråkar likheter med Sufism, Zen-buddhism, Taoism samt Shamanism.

Men vad vore Vetenskapen utan Matematiken?

Hur kan man föreställa sig ett Svart Hål?

När kan maskinerna drivas med bränslet Anti-Materia?

Om Hunden är Människans Bästa Vän, så följer då också som ett logiskt samband att Människan också är Hundens Bästa Vän?

Många av Forskare och Utövare av Patafysiken skulle hellre tala om ”Le Chat Noir”, både såsom Edgar Allan Poe har beskrivit den och som den faktiskt existerade som kafé, inte så långt från Montmartre.

En annan betydligt betydelsefullare Centralgestalt är Erik Satie. Via honom finns också kopplingar till René Clair, Man Ray, Marcel Duchamp, John Cage, The Beatles, John Cale, Brian Eno, David Bowie samt till senaste House-musiken.

Dessutom: Vad vore Lady Gaga, utan DADA?

Marcel Duchamp förklarade själv att hans konsthantverk härstammade från närläsningar av Raymond Roussel.

Raymond Roussel, tillsammans med efterföljare som Raymond Queneau och George Perec, i OU.LI.PO demonstrerade hur Visionen kan omstruktureras till Iscensättningar av Möjliga Föreställningar.

Upprepningar av lösa trådar och förbindelser kan fortsätta ända tillbaka till Tidernas Allra första Begynnelsebokstav, men Claes Hylinger skulle nog ändå vilja ha med sin egen mentor, Jean Ferry.

Själv hade jag turen att träffa Luc Étienne, Paul Gayot, Ornella Volta, Brunella Eruli, Barbara Wright samt Stanley Chapman.

Ändå är det Claes Hylingers version av ‘Patafysiken som för mig var den Äkta och Ursprungliga. En ständigt virvlande mix av lika delar Humor och Allvar, där det ena plötsligt är helt utbytbart och förenligt med det andra. Till råga på allt utan att falla ner i den Nihilistiska Varggropen. Min egen version handlar just mycket om vad som är ”Äkta”.

En ”Äkta Förfalskning” är mycket intressantare, tycker jag, än ett ”Falskt Original”.

Det finns mycket av Hylingeriana som ännu inte publicerats. Detta tycker jag att Sveriges Radio snarast möjligt ska åtgärda, genom att, i något format av digitala media, ge ut Magnus Hedlunds och Claes Hylingers radioprogram med titlarna ”Absurt, sa Räven” och ”Medan tiden går”. Det finns minst tre pjäser eller radioteatrar som är skrivna av Claes Hylinger:

”Kaféet” (en fantastisk förutsägelse om det tillstånd som långt senare skulle uppstå inom den slutna kretsen av Svenska Akademien).

”Räddningen i Öknen”, samt en inspelning med Sven Lindberg, med uppläsningar av valda historier ur ”Den Ojämförlige Mulla Nasruddins Bedrifter”. Finns det alltså flera versioner av ‘Patafysiken varav En är kvalitativt bättre än alla de övriga?

Nej, inte alls. Det är Överflödet av Patafysik som gör Vetenskaplig så Obegripligt Obegränsat Ofullständig. Alla andra svar och åsikter om denna fråga, är förstås helt inadekvata och inkongruenta.

Kanske två citat från Francis Picabia kan sätta myror i huvudet på den som så önskar:.

“A conviction is a disease”

Varje Övertygelse är en Sjukdom.

”A free spirit takes liberties even with liberty itself.”

En Fri Ande tar sig Friheter även med Friheten i Sig.

Hänvisningar till:

Claes Hylingers hemsida.

Malin Eides text i Allehanda, intervju med Claes Hylinger.

Volym där Claes Hylingers pjäs ”Kaféet” ingår.

Alex biografiska text.

Mycket läsvärd text om Jorge Luis Borges författarskap, av Emilia Jonasson.

Patacosmos.

I Civilisationens förflutna har Teknikoptimisterna företrätts av Industriromantiker.

Under en kort era av Gröna Vågare, mest härstammandes från Urbana hippies i brokiga kläder, gärna lite som ingår i trenden av Militanta Survivalister samt Bokstavstroende Undergångsprofeter finns också Oskrivna regler om Nietzscheanska Libertarianer oftare än sällan igår Postmoderna Naturliga Urvalet av Syntetiska Artificiella Artfränder.

Även en intill besatthet hängiven Libertarian måste ju då och då ge vika för Communitys syn på Långsiktig Välfärd fram mot Okända Hägrande Målbilder då Stridsyxor svängas, svärd bräcka sköldar. Stormtid, vargatid varsla änden. Ingen mänska den andra skonar.

Ned Ludds insatser i Civilisationens Utmarker klingade av och tonade ut i Glömskans Dystert Mörka Materia. Feodalsamhällets Fogdar fogade sig i att ge vika för Industrialismens Framstegsvänlighet.

Detta kan ju i vår Samtid i Nuläget av Exponentiellt ökande mängder Negativa Stresshormoner av Gemene man med närmaste Anhöriga upplevas som lite Märkligt, men Den som Vill ha Mer och Mer, måste naturligtvis Bidra med Krafttag, typ Överansträngande Insatser i Orörd Kuperad Terräng. Till och med i De Bästa av Världar förföll, trots ideliga påminnelser, Sanslösa Medborgare ner i God Tro om ett Hopp till Nästa, Bättre Utrusta Utopiska Infrastruktur.

Det har sedan Tidernas Begynnelse alltid funnits Trädkramande Foliehattar och Bakåtsträvande Miljömuppar som gör praktiskt taget allt för att förlägga Förbifarten till Handlingarna.

Senare tiders Neoidealister har alls ingenting emot att hela Landmassan asfalteras, men söker ändå argumentera för att med Flygande Bilar i Luften, kommer ändå betydligt fler än någonsin tidigare hamna i Var Mans Mun.

Varför alls tillbringa den, tidigare alltför Korta, men numera Prokrustinerat Utdragna Livstiden i Riskzonen för Eroderande Slukhål och darrande Jordskalv, när Existensberättigandet lika väl skulle kunna upplevas i Betydligt Varmare Sällskap inuti ett Välutvecklat Luftslott, typ Tesseraktiskt Utsträckt ISS?

Även en Normalbegåvad Diskmaskinsrealistisk Högteknologioptimist bör väl ha med i sina Kommande Framtidsvisioner ett näst intill Obegränsat antal Förarlösa Flygande Elbilar och Logistiskt styrda via GPS, Gigantiska Långtradardrönare över Alplandskapens Sköna Berg och Djupa Dalar?

En Seriöst sinnad Idealistisk Framåtsträvande Högteknologisk Optimist bör ju ändå vara att inte uppleva sig Andligt fastkättrad av Värderingar hemmahörande i Dantes skildring av ett Utopiskt Materiellt Inferno:

Vestibulen, mitt emellan jord och helvete straffas de likgiltiga, genom att tvingas jaga en blank fana, själva jagade av getingar, flugor och larver.
Första kretsen: De som kämpade för det rätta men inte hade den rätta tron. Straffet är ett evigt liv som det på jorden.
Andra kretsen: De vällustiga blåser omkring i en storm.
Tredje kretsen: De omättliga tvingas ligga ner i gyttja under regn och hagel.
Fjärde kretsen: De giriga och slösaktiga tvingas rulla stora stenar mot varandra.
Femte kretsen: De vreda slåss mot varandra i ett träsk och de lata ligger fast på bottnen.
Sjätte kretsen: Kättarna brinner i öppna gravar i all evighet.
Sjunde kretsen: I den sjunde kretsen återfinns våldsverkarna. Både mot sin nästa, sig själv och mot djur, natur/Gud.
Åttonde kretsen: De som lurat och bedragit, stulit och splittrat, smickrat och spått, gjort sig skyldiga till ondskefulla, kallblodiga synder associerade till svek straffas här i tio olika subkulturer (Malebolgia).

(Malbolge är ett esoteriskt programspråk döpt efter den åttonde kretsen i helvetet i Dantes Den gudomliga komedin. Språket designades av Ben Olmstead 1998 med syftet att göra det så svårbegripligt som möjligt.)
Nionde kretsen: Förrädarna mot sina nära och vänner är fast till knäna i en frusen sjö, landsförrädarna till midjan, förrädare till sina gäster till halsen och de som förrått sina mästare är helt infrysta i Cocytos is.

En Seriöst sinnad Idealistisk Framåtsträvande Högteknologisk Optimist har som Vision en Transhumanistisk Libertariansk Remix av Metropolis, 1984, Sköna Nya Värld, samt Amerikanska Ursprungsbefolkningens De Sälla Jaktmarkerna.

För Framställandet av Visionen krävs en nypa av Primitivt Djurisk Jägarnatur, en nypa av Stoikerns Likgiltighet, en nypa av Spartansk Fysik, en nypa av Lockes Tabula rasa, samt en stor näve av det Drömda stoff ur vilket Endast Fantasin sätter Gränserna.

Det finns Platonska Idealistiska Utopister som siktar betydligt högre än så. Största och Avgörande delen av en Utopisk Vision är att Kreatören kan ta med i stort sett vad som helst.

Problemet är att var gång någon Jordnära Bonde med Sunda Förnuftet i behåll, granskar samt analyserar Visionen från alla håll och kanter, hamnar snart Hägringen i samma defaitistiska Status quo-Dystopi i vilket, eftersom allt är Perfekt in i minsta detalj, ingenting finns för Utopias Medborgare att Göra, utan att Förstöra.

Kort sagt; för att kunna Förbättra något, så behövs sådant som inte överensstämmer med Platons Ideala Idévärld.

Helt Logiskt krävs Kriminalitet och Kaos, för att Medborgarnas Demokratiskt Utsedda Representanter ska kunna införa Lag och Ordning.

Experter inom Juridik behöver Någon som inte kan hålla Fingrarna i Styr eller Borta.

Domarna måste kunna utföra sitt Ämbete; att Bedöma och Döma.

Tillverkare av Säkerhetsutrustningar skulle inte Överleva om Tillgången på Ohederliga Element plötsligt skulle Upphöra.

Poliskonstaplarna kunde i lugn och ro hjälpa Människor till Rätta, men med vidareutvecklingar av Smartfonen, kommer också Rättvisans Vänner av Ordning råka ut för Försvårande omständigheter för att kunna Förklara sitt Existensberättigande.

Den Verkliga Visionären i Utförandet av Perfekta Samhällen samt Perfekta Samhällsmedborgare inför därför Oregelbundna Mönster av Högkonjunkturer och Lågkonjunkturer.

Detta kan regleras genom att Statskassan ibland kan liknas med Fulla Lador, ibland med hårt åtdragna Svångremmar. De som inte har en fet falukorvsbit hemma, måste därmed finna sig i att suga på ramarna.

De som har slitit sina redan trasiga, sönderfallande skodon under Golgatavandringen utmed Caminon, ända ner till sulorna, kan tillägna sig Tillräckligt av praktiskt pragmatiska Erfarenheter om Hur Nyttigt det Är för både Kropp och Själ att Springa Maraton Barfota.

Liksom i Dantes Dystopiska Komedi gäller det att redan från Första sidans Första Rad, hos Läsaren/Tydaren implantera Föreställningen om Hur varje Helvete förhåller sig till ett Iscensatt Paradis.

Sedan Urminnes Tider har Allrahögstainstans med alla till buds stående medel Övertygat sådana som lever under Existensminimum i Slavliknande Förhållanden att de faktiskt Utför något för den Tysta Majoriteten, högst Avundsvärt, typ Ideellt Arbete utan Lön eller Ersättning in Natura.

I den mest Utopiska av Utopiska Världar kan den Enskilda Medborgaren Uppleva Existensberättigandet som en Bock i Örtagård.

Äntligen är Människan Fri från Synd, då allt Ansträngande utförs av Automatiska Perpetuum (genom vacuum) Mobile-Maskiner vars hela Struktur inom Produktionsmedlen drivs med Virtuellt Visualiserat Drömstoff via Konvertibla Solpaneler. På det Enkla viset kan Utopisten införa Kaotiska Fjärilseffekter, typ Semiotisk Språkförbistring, i Status quo-Optimala Babels Tornbyggen.

Bofasta som Nomadiserande, brukade ord som verkar härstamma från Frilevande Trädstammar som Odlas i närheten av just nu växande Frilufts- sam Fritidsanläggningar, ofta benämnda som Naturreservat, Nationalparker eller Nationalstadsparker.

Det finns många olika Orsakssammanhang till varför ett Samhälle kan uppstå.

Sett ur ett Nutida Historiskt Perspektiv verkar mycket få av Samhällsbyggen ha inletts av en Enda Envåldshärskare som Initiativtagare, Landbyggare, Strukturomvandlare och Arbetsgivare.

Den vanligast förkommande Samhällsgrunden uppstår troligtvis i och med att en Traditionell Familjebildning inom Samma Språkspel Sammanträffar med en Likasinnad med i stort sett Samma Levnadsbakgrund.

När en Tredje snarlik Uppträder inom samma Begränsade Område, typ Bergssluttning, Ängsmark eller vid Hälsosamt Källvatten med Fri Tillgång till Vild Fisk, kan dessa Tre Intillboende Närliggande, betrakta varandra som Nära Grannar och själva Sammanslutningen en By, inklusive Bygemenskap, Byalag, Bygdegård och Hembygdsmuseum.

Den första Materiella Samlingen inleddes troligtvis kring en Eldstad, en Spis eller en Öppen brasa som enda Värmekälla.

En seriöst avsiktlig konformistisk Konspirativ Anda kan Tillföra en Positiv Inverkan inom samma Kulturella Sociala Struktur. Samtliga inom samma Andliga Jordmån Medverkar till Underförstådda, Outtalade, Tystnadskulturella Inlärda Beteenden.

Ur den Andan uppstår så småningom en Subkultur av Tysta Majoriteten som i dess mest Extrema Yttring, kan betecknas som Bokstavstroende Legaliserade Neoluddister. Deras Gemensamma Framtidsutsikter beskrivs bäst med Valspråket: ”Allt var Bättre Förr.”

Beteendets deskriptiva definition är i det här fallet Ovanligt Vitt och Brett. Detta eftersom det Även omfattar Språkspel, Ordbruk, Talesätt, Fysiskt mimiska åthävor, förändrade ansiktsuttryck, och Intrasociala Mellanmänskliga Utbyten av för det mesta Affektiva Omdömen om Detaljerade Skiftningar i Närmiljön närmast Bostäder, Kreatur och Odlingsbara Tegar.

Byns underförstådda Utbyteskapacitet grundar sig på Lagen om Utbyte av Efterfrågan på Varor och Tillgången av Tjänster.

Nomadstammens främsta kännetecken är att den ständigt befinner sig i Mental Rörelse samt i Fysiskt Språng. Det kan i ena fallet innebära att söka Återfinna Friheten någon annanstans, eller, i andra fallet, Skynda undan från en Plötsligt Upplevd Frihetsbegränsning.

Som Läsaren/Tydaren snart inser, kan den ena Upplevelsen, helt irrationellt, övergå till det andra Tillståndet.

I ena fallet kan det handla om hur Villebråden och Bytesdjuren plötsligt av en Oförklarlig Anledning även för de allra högst upp i Stammens Vishetsråd, flyttar till ett annat ställe där gräset är grönare och den Exteriöra Miljöbeskrivningen, Fridfullare.

I det andra fallet kan Väderförhållandena avvika som en helt Oväntad Överraskning och därför måste samtliga inom Stammens medlemmar uppsöka ett annat ställe. Undflyendet är alltså en ständigt pågående Parkour Freerunning mellan Frihet Från och Frihet Till, en Annantillvaro.

En utvidgning av Byns levnadsförhållanden kräver Ytor som annars tidigare räknats som i Utanförskap, typ Tassemarker. I Regel uppstår Expansionen då Befolkningstätheten per Kvadratmeter Överlappar den mest intilliggande. I det här förhistoriska stadiet av Verklighetsberättelsens vidareutveckling kan Konflikthärdarna mellan Bybor och Nomadstam Överträffa alla tidigare Inträffanden av samma Natur.

Att det i sådana konflikter ingår Människorov av företrädesvis Unga, Ogifta Ungmör eller Flickebarn kan av Utomstående Obehöriga anses vara i strid mot gällande Kutym, Normer och Värderingar. I ett längre perspektiv klassas sådana Effektsökerier som Inledningen till Hastiga Krigsförbrytelser. Men senare Forskningsrön utförligt beskrivna i Nature har visat att sådana Överlagda handlingar minskar risken för Inavel inom samtliga Framtida Släktled.

Därav talesätt som: ”Kärlek börjar med Krig”.

”I Krig och Kärlek är Allting Tillåtet.”

”Livet är en Strid och Äktenskapet är ingen Vapenvila.”

I lägen av Överenskommen Vapenvila, typ Terrorbalans mellan två Markbundna Byar, kan Nomadstammar eller deras representanter fungera som Handelsresande, Tolkar, Skiljedomare och, då även en Nomadstam kan inbryta i sådant som bör bedömas som Överträdelse, verka som Gemensam Fiende till antingen den ena Byn nr 1, eller den andra byn nr 2, eller båda, samtidigt.

Så uppstod talesättet Fiendens Fiende är Min Vän.

För en pragmatiskt sinnad Associativ Steganografisk Ordkonstmakare, uppstår å ena sidan händelseförloppet Två slår den Tredje, men med Vissheten om att Rollen som den Tredje, då och då Skiftar mellan de Tre Parterna.

I vardagsverkligheten betyder det rent praktiskt: Ena stunden kan en By nr 1, samarbeta mot den andra Byn nr 2, för att nedgöra den gemensamma Fienden, Nomadstammen.

Andra stunden kan Nomadstammen, utföra taktiskt strategiska manövrar, med språkspel under Bordet och, utan att lägga fingrarna emellan, vid lämpliga tillfällen understödja verkanselden från den ena Byn nr 1 och, då ett ännu lämpligare tillfälle uppstår, understödja verkanselden från By nr 2.

Dessa båda Strategiska Undanmanövrar fungerar Avledande, men också Inledande till ett Oförutsägbart Gerillakrig i vilket Nomadstammen redan före första Ombytet, sitter med Full Hand.

Nomadstammen kan verka som Insamlare av Lösa Informationsbitar som i gällande läge, kan anses som värdefullt för antingen någon av Byarna, men allra helst, båda.

Nomadstammens Enskilda Medlemmar kan alltså fylla flera funktioner simultant inom samma Intervall mellan Första Kriget och Andra Kriget. Ett Ytterst Litet Fåtal Medlemmar vänder Kappan efter vinden, men kan ändå inte anses vara fulla Förrädare eller Quislingar.

Deras martialiska syfte är ju att utnyttja Intermezzon på Krigsplatsen så att den Ena Parten spelar ut den Andra. Den Infekterade Konflikthärden gynnar till sist endast Tredje Part, det vill säga dem själva.

Översatt till Verklighetsberättelsens Språkspel, pågår en egentlig Konkurrens mellan Två, fram tills dess, Fristående Verklighetsberättelser.

Nomadstammen är som mest verksam nattetid och då helst ute i Ingenmansland. Under Vapenvila och just pågående Fredsförhandlingar, kan Nomadkulturens Gråa Mullvadar verka som både Handelsresande Agenter och Dörröppnare till den Fria Svarta Marknaden.

Denna Obegränsade, Gränslösa, Gränsöverträdande eller Gränsöverskridande Funktion innebär förstås Affektivt Ekonomiska och Symboliska Umbäranden och förluster för både By nr. 1, och By nr. 2.

Efter tider av motgångar, kommer båda Byarna att enas om en Framtidsplan där Nomadstammen förklaras som Utesluten Tredje.

Sett utifrån den Diskbänksrealistiska vardagsverklighetens inrutade rutinhandlingar kan denna situation upplevas såsom både Möjlig och Önskvärd, men I plötsliga lägen av Exponentiellt Ohejdade Kursfall, töjer båda Lägren på Gränssättningarna så att Nomadkulturer i Närmiljön än en gång kan komma till Heders.

Då är det inte heller så konstigt att Byar, Fastställda Samhällsstrukturer, typ Civilisationen, eller Konglomerat av Globaliserade Multinationella Företag I Allians eller Kartellbildningar, så mycket det går, söker störa Traditionella Nomadstammar.

Eftersom Civilisationen skrivit om Lagboken efter senast uppkomna behov, ger dess Företrädare all Fast Egendom till sådana som har en Fast Adress med Förstahandskontrakt. Följden blir att Nomadstammarna splittras.

Som Fenix ur Elden, uppstår Öppna Nätverk med Fria Associationsbanor som Logistiska Transportsträckor mellan Tidigare Traditionella Nomadkulturer och sådana Frilansare samt Korrespondenter som i nuläget kan bestå av Affektiva Arvtagare till nu redan bortgångna Wandervögeln, Sanningssökande Hippies, Frikopplade Backpackers eller nu den senaste trenden av Digitala Nomader, med närmast intilliggande Subkulturen Urban Explorers.

Sådana Soffliggare som hellre föredrar att rösta på Schlaraffenland, än Gå ut och Möta Verklighetsberättelsen sådan som den ursprungligen är att Förhålla sig till, kan naturligtvis uppleva sådana mobila Informationsutbytare som potentiella hot mot Samhällsbärarnas Centralorganisation.

Den Enas Utopi är den Andras Dystopi. I båda fallen är det ganska så säkert att ingen av dem har någon lång livstid.

Det finns många olika Orsakssammanhang till varför ett Samhälle kan uppstå.

I en Nomadstam håller man samman, därför att det lönar sig för alla.

I vissa markområden och biosfärer är det så gott som omöjligt att bo på ett och samma ställe. Den vanligaste orsaken till varför vissa folk förflyttar sig, är därför att det som de behöver för att Överleva också befinner sig I Rörelse.

Herdefolk som följer med sina hjordar, som Får, Getter eller Renar, förflyttar sig dit där det finns rikligt med vilt växande föda till de frilevande djuren.

Så småningom kom allt fler stammar, flockar och klaner på att vissa djur gick att tämja, förutsatt att Folket hade tillgång till sådana växter som djuren var beroende av. Vissa djurarter var lättare att domesticera, än andra.

Att förtära kött från olika frilevande djurarter var en förutsättning för att människorna kunde ha tid till annat, än att bara använda dygnets ljusa timmar till Samlande och Jagande.

Ganska så säkert har människor lärt sig av andra levande varelser vilka andra djur eller växter som kan innehålla protein, kolhydrater, fett, samt näringsämnen som vitaminer och mineraler. Det sägs att Människan lärde sig av Vargen hur att bli Framgångsrik i Jakten på Vilda Frilevande Köttproducenter.

Vargarna kunde samordna sig så att Någon eller Några drev på bakifrån, Andra styrde Djuren vidare och så kom Anfallet framifrån.

Människan och Hunddjuret insåg så småningom att det var ett Win-Win att jaga tillsammans. Man kan anta att på så vis blev Vildhunden, på våra nordliga breddgrader, Vargen, mer och mer Domesticerad och Tam.

Inom båda arterna uppstod Naturligt en Meritokrati. Den som var bäst Lämpad, gavs Förtroendeuppdraget.

Det är högst troligt sant att Människans närmaste släkting är Apan, som Schimpansen, Orangutangen eller Gorillan, men att Samarbeta med dem i Ett Kollektivt Grupparbete, är så gott som omöjligt.

Nomadstammarnas största problem var att ständigt vara på Flykt för att finna Feta Betesdjur i Kringvandrade Flockar.

Därför blev Samlandet av Näringsrika Växter också Nödvändigt för Överlevnaden.

Visst förekom det också Jakt på Fågel, eller Fiske i vattendrag, sjöar och hav, men sådant infångande krävde mer än bara händerna som pålitliga redskap.

Den enklaste tekniken gick ut på att på något sätt skapa en fälla, en begränsad yta som det frilevande djuret inte kunde undfly ifrån.

Nomadstammarna bildade med tiden sina former av Kultur och Tradition, men Egendomen fanns tillgänglig också för andra nomadiserande djurarter.

Nomadstammen bestod så gott som alltid av Män, Kvinnor och Barn. Detta kan jämföras med våra Högteknologiska Digitala Nomader, som ofta hellre lever som Singlar, i Par eller Öppna Nätverk bestående av sådana Företagsamma individer att de både kan klara sig på egen hand, eller ingå som en betydelsefull medlem i en Grupp, Flock eller Samling.

Det som samtliga nomadiserande folkgrupper har gemensamt, är att de ofta befinner sig i Rörelse. Ett sådant Handlingsmönster innebär för Stammen, Gruppen eller Klanen, att Logistiken styr.

För mycket egendom i materiella värden, leder oundvikligen till att Rörelseförmågan avtar. Nomadstammar från Förr, hade ofta någon form av Transportmedel. Det kunde vara någon slags slags släde, som antingen drogs av någon Människa, eller Fyrbenta Hunddjur eller Hovdjur.

Verklighetsberättelsen innehåller inte tillräckligt med detaljerade skildringar för att kunna fungera som informationsspridare om hur det egentligen kunde gå till ute i livs levande praktisk och pragmatisk vardagsrealism, men rent Hypotetiskt kan man förutsätta att där det fanns gott om betesmark, rikt med bytesdjur, rent vatten i flytande form, samt skydd för väder och vind, kunde vandrande nomadstammar så småningom upptäcka sambandet mellan Biotop och Biosfär.

Nomaderna hade sina primitiva bostäder, kanske av lättillgängliga grenverk, kanske av djurskinn eller väv tillverkad av pälsverk eller växtfibrer, för att med tiden upptäcka att Tillvaron skulle bli både mer lätthanterlig och bekvämare om ifall Betesmarken stängslades in och på så vis lockade till sig Växtätande Köttproducenter som, med lite särskilt utvalda redskap och inlärda beteenden, kunde omvandlas till Domesticerade i Människans Tjänst.

Den före detta Nomadstammen anpassade den Fysiska och Psykiska Tillvaron så att den kunde tillföra tillräckligt av nödvändiga ingredienser för att Upprätthålla ett Bestående Kulturliv på en Livsberikande, inklusive Existensberättigande, Tvådimensionell Markyta.

Arten Människa kan indelas i minst två kategorier. Den ena är Trygghetssökande och den andra är Spänningssökande. Troligtvis var det de Trygghetssökande som Önskade slå ner sina Bopålar i Fast mark.

De Spänningssökande låg mer åt det Hållet att hellre Gå, än Stanna kvar. Vandrandet var något mer än bara en Överlevnadsstrategi, men en Inre Drift i sig; att ständigt Upptäcka, Uppfinna och Uppleva det Nya, ofta i egenskaper av Främmande och Okänt.

Inte helt oväntat, uppstod det Återkommande Konflikthärdar mellan de två Kontrahenterna. Nomadstammens medlemmar var själva tvungna att begränsa sitt antal så att Logistiken även i fortsättningen, på Kort och på Lång sikt, fungerade Smärtfritt, Friktionsfritt.

Om de frilevande Bytesdjuren av en eller annan anledning avtog eller till och med försvann, måste Stammen anpassa sig till de Ofrivilligt Nya Levnadsförhållandena.

Den före detta nomadstammen, som nu blivit Bybor i en Permanent By, kunde visserligen ha Odlade Växter, Frukter och Grönsaker, samt Djur vars muskulatur, organ, inälvor samt märg och senor kunde ge en viss mättnad, men också de kunde råka ut för plötsliga Katastrofer, som påverkade själva boendet, Bostäderna samt Förrådsbyggnaderna, Chockartade Anfall från Rovdjur och andra Olyckstillfällen, som Kroppsskador, Sjukdomar och Svält.

De Fasta Bosatta Samhällena upplevde kringvandrande Nomadstammar såsom Potentiella Hotbilder. Byborna gjorde vad de kunde för att Skydda sina Byar, Familjer och Egendomar från Attacker utifrån, som Människorov, Plundring, Stölder, Inbrott, Förstörelse och andra, mindre Förseelser.

Inom Nomadstammen hade med tiden uppstått Oskrivna regler som alla kunde utan och innan samt förstå innebörden i. Också Nomadstammarna, ibland som Fränder och Samarbetspartners, men ibland också som Konkurrenter och Fiender, hade Språkspel, med Tydliga Signaler, Symboler och Tecken, som också Antagonisten, den andra Gruppen, var införstådd i. Meddelanden kunde förmedlas antingen med ljud, från Mun till Mun, men på avstånd med mera Tydligt utförda Signaler i Ljud eller Ljus.

Redan i ett tidigt stadium av Verklighetsberättelsen, var samtliga inom samma Grupptillhörighet beroende av Tecken för Godkänt, Förbjudet eller Tills vidare oanvändbart.

Då Byborna sett till Kreaturen och gödslat Växterna, kunde de samlas kring Öppna Spisen, Äta, Dricka och idka Samvaro. I brist på annan sysselsättning kom någon på att deras egen betydelse i det som motsvarade deras uppfattning och tolkningsföreträde av Vardagsslitet, kunde uttryckas, först med vissa kompositioner av ljud, för att framträda inför de övriga i Kollektivet, med berättelser om Sällsamheter, Heroiska Uppdrag samt Osynliga Farligheter. Ett fåtal bybor kunde anse att sådana narrativ medförde negativa inverkningar på sådana bybor som ännu inte ingått i Mandomsprov och Fullvärdiga Medlemmar, eller i Framtiden kunde påverka Kvinnorna till Oönskade gärningar och i Uppfostrande syfte, dana kommande Generationsled, så att dessa omöjligt kunde utgöra ett Romantiserat Ideal för Ungersven och Ungmör.

Ur Trygghetsbehovet uppstod också Krav på Samarbetsvillighet inom Teamarbetet.

Någon, numera Okänd Tankesmedja, upptäckte klyschan: ”En för Alla och Alla för En”.

Långt senare skulle en mer Känslomässigt engagerad mer komplex Tankekedja, omformulera budskapets innersta innebörd till: ”Älska din Nästa såsom Dig Själv.”

För att de Trygghetssökande i Byn skulle kunna uppleva ständigt Ökad Säkerhet, kom Säkerhetsansvarigt Vaktbefäl på att konstruera ett sådant Skyddsvärn att Utomstående Obehöriga, typ Nomadiserande Stammar, inte skulle kunna tränga in i Byn utan att Möta Kraftigast Tänkbara Totalförsvar.

Nu var det inte riktigt så enkelt att bara de innanför Byns Bålverk, kunde uppleva sig vara hotade till Liv och Lem. De minst Trygghetssökande av Byns Invånare, sökte sig gärna då och då ut i Tassemarken för att söka nya Äventyr, Upptäckter och Okända Fenomen.

Om inte annat, så kunde de senare samma afton förmedla sina Oerhört Fantastiska Upplevelser till de mest Trygghetssökande inom Stockhusens fyra väggar.

Det var nämligen en erfarenhet som Byborna kommit fram till, nämligen att Nomadernas cirkelformade hyddor, tält och skydd, var svårare att anpassa till, på grund av utrymmesskäl, en rektangulär Odlingsyta. I och med det senare Fastighetsformatet, kunde Byborna nu börja ordbruka talesättet om ”Fyra Hörn”. Detta Arketypiska beteende ingår i Nuläget i beskrivningen av The Urban Explorers Medfödda Genetiska Uppsättning.

Liksom Homo sapiens sapiens gärna vill beskriva sådana Förhållanden som Farkoster ovan Mark, med termer hämtade från Nautiken, har Markboende, Bofasta som Nomadiserande, brukat ord som verkar härstamma från Skogsbruket. Det är inte alls ovanligt att man, i samband med Ord, samtidigt beskriver Bokstäver och Stammar i Verklighetsberättelsens marginaliserade kapillärer och alveoler.

Så uppstår ur Allas Krig mot Ingen, Desentropisk Antialienation.

Det finns minst två teorier om hur Tiden rör sig genom Historiens gång. Den ena hävdar att Tiden är Cirkulär, medan den andra menar att Tiden är Linjär.

Kanske, om Personen drar Linjen lika långt bort och ut i Universum som Einstein påstods göra, fortsätter den Raka Tidslinjen så långt bort det är möjligt i det Krökta Rummet, så att den Raka Linjen möter sin andra Ände därifrån den en gång vid Skapelseögonblicket eller Big Bang, sköts iväg.

Det tredje alternativet kan tills vidare inte uteslutas.

Vidare så påstår Etablissemangets Megafon att om Personen inte minns sin Historia, så är denna dömd till att Återupprepa den.

Detta är betydligt mer än Evidensbaserat, om Tiden är Cirkulär. Oavsett Personens Totala Minneskapacitet, så kommer Personen, eller Arvsmassan i form av, typ immateriell ”Själ” eller ”Ande”, Predestinerat återupprepa samma fatala Misstag om och om Igen.

Processen kan endast avbrytas ifall Personen drabbas av Amnesi, eller Demens.

Här gäller det alltså att uppfatta den Avgörande Skillnaden mellan Historiens Vingslag och Verklighetsberättelsen som den Objektivt, Förutsättningslöst och Opartiskt Neutral, Är.

Hur förhåller det sig då mellan, å ena sidan, Den Oskrivna Historien, Historien som Akademiskt Universitetsämne inom Humaniora, och, å andra sidan, Verklighetsberättelsen? Verklighetsberättelsen består av en hel del redigerade Verksamhetsberättelser som, om ifall Historiens nedtecknare, typ Julius Caesar, Saxo Grammaticus, eller Zakarias Topelius, anser sig ha så mycket kännedom om en Historisk Händelse in Vitro, eller på säkert avstånd, utanför Slagfältet.

Det är inte helt ovanligt att dylika Nedtecknare utesluter Paradigmskiftena ur deras Partiska Inlagor av Verksamhetsberättelser. Om deras Antagonisters Invändningar eller Vinklade Versioner, får Personen ingenting veta.

Verklighetsberättelsen, åtminstone som den har beskrivits hittills, Undviker vare sig den ena eller andra sidan av Saken.

I den Egentliga, Ursprungliga, Genuina Verklighetsberättelsen finns samtliga, oavsett deras direkta eller potentiella Inverkan på Sakernas Tillstånd, Paradigmskiften med. Det finns förstås, liksom många andra sammanhang, Avvikande Meningar om ifall Paradigm och Paradigmskiften verkligen Existerar i Rummet och Tiden?

En annan avvikande uppfattning handlar om ifall det är Individer som, i ord eller i handling, påverkar Verklighetsberättelsen, eller om det är en Flockimmunitet som styr allt som händer på eller Utanför Tellus Sfär.

Libertarianer anser som regel att det är Individer som rubbar Världens gång.

Totalitarianer förklarar att det endast och enbart kan vara en Tyst Majoritet, med högsta densitet som en Monolitisk Singularitet, som styr Utvecklingen framåt, fastän i ett Krökt, Cirkulärt, Begränsat Rum. Totalitarianens dröm är att Utvecklingen så småningom uppnår ett Högsta Möjliga Stadium av Status Quo, eller Zero Kelvin.

Libertarianer är mera Framstegsvänliga och Hyser kanske ett lite mer Orealistiskt Hopp om Framtiden.

Om ifall Totalitarianer skulle få ta tillfället i akt att Styra Verklighetsberättelsen, finns risken att hela Manifestationen skulle, antingen bli ett Draggankare, eller en Kräftgång.

Draggankaret innebär för Gemene Man att Aktivt Medverka till att det Förflutnas Artefakter behandlas aktsamt, bevaras, samt vid akut behov, repareras och restitueras, typ återställs till ett läge som dels innehåller det ursprungliga mönsterskyddet, dels tillför sådana detaljer som Administrationen, typ Etablissemanget inte kunde Avstå ifrån att Förmedla bakåt i Tiden.

En sådan fråga kan vara:

”Vad skulle Leonardo da Vinci ha gjort om ifall han hade haft tillgång till en Modern Kvantdator uppkopplad till både Internet och Dark Net?”

Där emot Kräftgången betyder för Gemene Man att Konstruera en sådan Diskmaskinsrealistisk Vardagsmiljö som, så gott det är möjligt, återgår till tidigare Tillstånd i Verklighetsberättelsen, till exempel tillbaka till Feodaltidens Klocklösa Samhällsmaskineri.

Libertarianerna förutsätter att en Deus ex Machina, så småningom dyker upp och ställer allt till rätta i överensstämmelse med en misstolkning av Darwins citat om det Naturliga Urvalet.

Var och en av nyligen uppdaterade om Världsläget inser snart att det Naturliga Urvalet kan upplevas som kontrafaktiskt i det senaste versionen av Paradigmet Antropocen.

Det tidigare, Postindustriella Naturliga Urvalet, blir satt ur spel, då Urvalsprincipen istället förutsätter en Syntetisk Artificiell Intelligens.

I sanningens namn förblir Verklighetsberättelsen intakt, om Samma Historia berättas om och om igen, fastän med Längre Avvikningar och Utläggningar än samtliga tidigare Självupplevd Personjournalistik.

En Nedkortad Version av Verklighetsberättelsen är Möjlig, men kanske inte Önskvärd, i ordets traditionella betydelse. I en kraftigt nedskuren Verklighetsberättelse, har Läsaren/Tydaren inte långt kvar till Sista Punkt. I en Fiktiv Filmatisering av Människans Historia, kan Läsaren/Tydaren/Observatören inneha Valfriheten att, vid tillfälle till besök på Annat ställe, Pausa eller Rewinda Slingan tillbaka till det Senast Upplevda.”

Än så länge har Tidstudiemänniskorna inte hunnit Framställa en sådan Alternativ Version, så att Verksamheten har gått mer än bara Ihop. Trots allt är det ju Språkspelets Deltagare av Livs Levande Offer, Skattebetalare och Bidragstagare som fått betala hela Kalaset från Början till Slut.

Det är främst Totalitarianerna som vill göra en Verklighetsberättelse så kort som möjligt. Deras motivering är att det skulle leda till mer klirr i kassan till både Skola, Vård och Omsorg. Libertarianerna, som gärna vill Anstränga sig så till den milda grad att Efterkommande av Människosläktet framställer Avatarer av sig, uppskattade från den bäst informativa vinklingen, framställer en Gemensam Ideologisk Attityd med Inställningen att var Naturtrogen Individ (Oavsett om denna kan kategoriseras i subkulturen Android, Replikant, eller 4D-utskriven Reservdelsmänniska) Äger både Materiell och Immateriell Upphovsrätt till allt som kan ingå i Individens Enskilda, Privatiserade, Verklighetsberättelse.

Det kan vid det här stadiet låta som om Totalitarianer och Libertarianer befinner sig på Ljusårs Avstånd från ett Förseglat Domedagskapitel i Senaste utförande av Konferensanläggning.

För båda parter i Målet tycks det vara mer än självklart att Mötet, i förtid, är så gott som avgjort. För Moderatorn, ofta representerande Allrahögstainstans, Allvetande Storytellern, gäller det att ta på sig Silkesvantarna och Ullstrumporna.

Storytellern Iscensätter hela Föreställningens Händelseförlopp så att Totalitarianen uppfattar Verklighetsberättelsen som Frihetens Diktatur, medan Libertarianerna upplever hur Diktaturens egentliga medel och mål, oavsett om de är Utopiska eller Dystopiska, långsamt men säkert uppnår stadiet av Naturlig Avgång och därmed följer oavkortat Paradigmet Frihetens Paradox. Det som Totalitarianen upplever som det Optimala Enväldet, motsvarar intill minsta detalj Libertarianens uppfattning om hur Var Fri Medborgare med Förtroende försedd med Total Frihet, kommer att anpassa sina Naturliga Drifter så att även andra inom samma Paradigm, i sann Konformistisk Anda, begår identiskt lika Bedrifter.

Som Avslutning på Mötet delar den Allvetande Storytellern, till var och en av samtliga som kan ingå i Verklighetsberättelsen en handbroderad bonad med den Kraftfulla Sentensen:

”OM VAR OCH EN SIN SYSSLA SKÖTER, SÅ GÅR DET OSS VÄL ENVAD VI MÖTER”.

Efter denna Ansträngande Prestation, klubbar den Allvetande Storytellern Mötet som avslutat. I referatet Står att Läsa:

”Den Nyss Uppkomna Konflikthärden mellan Totalitarianer och Libertarianer kunde sålunda Övergå i en Andlig-Digital-Virtuell-Cybernetisk Kompromissvillighet i Konsensus och med Acklamation Lojalt samt Solidariskt Korsbefruktande.”

Punkt Slut.

Den Permanenta Omstörtande Krisutvecklingskedjan.

Då det Gamla Paradigmets Representanter, Bokstavstroende Neoluddister varnar för KRIS, kan det Nya Paradigmets Representanter, Neoidealistiska Framtidstroende uppfatta samma Nuläge som ett Uthärdligt Stålbad, typ i Hängmattan, i El-Bilen eller på Stranden.

Detta hänger högst sannolikt samman med hur Kunskapen om Hur att Närläsa, långsamt men säkerts ersatts av Bokstavstroende Dystopisters Ösketänkande.

I SPEED-Samhällets korta Arbetsminne, gäller det att med Smartfonen i högsta hugg, känna åt vilket håll vinden blåser.

Många av dagens Exekutiva Samhällsbyggare tar Hypotesen att SPEED-brukandet kommer att öka Exponentiellt, helt för given.

SPEED-historien har många Anor tillbaka i Verklighetsberättelsens Källhantering.

Personen, eller i det här fallet, Läsaren/Tydaren, kan ha en förställning om att SPEED-idén föddes med Ned Ludd. Tanken förefaller inte helt otrolig. Ludd måste i alla händelser känt Framtidens vinddrag tillta kring Öronen.

Frågan är; vad kom först, Klockan, eller Industrialismen?

Klockor har det funnits i någon form sedan Urminnes Tider. Indelningen av Dygnets Timmar i Natt och Dag var ju något som den Judisk-Kristna Guden själv medvetandegjorde alldeles i Begynnelsen av Skapelseberättelsen.

En spontan fråga: Ingår Skapelseberättelsen i Verklighetsberättelsen?

Frågan kan tyckas synnerligen enkel, men om Vederbörande Problemlösare ställer Spörsmålet på sin Yttersta Spets, kommer den att Snart visa sig vara Extremt komplex. Kineser har helt säkert en helt annan Verklighetsberättelse än Gemene Man har här i Väst.

Den Yttre Skapelseberättelsen, som ofta kritiserats och kritiskt granskats av Scientister och Militanta Ateister, kan idag ifrågasättas med jämförelser hur den Yttre Skapelseberättelsen dels ska kunna Associeras till Big Bang och Kaos-teorin, dels den numera Traditionellt bundna frågan om hur den Judisk-Kristna Guden kunde uppfinna samtliga djur och växter simultant, jämfört med Darwin som, utan att i egentlig mening ifrågasätta Gudomens Existensberättigande, ändå menar att Tidens tand också nöter ut Gamla Urformer och därmed Säkerställer en Framtida Artutveckling medelst den tidens uppfattning om Genetik och DNA.

I det Nya Paradigmet utesluter Vetenskapen ännu inte att en eller flera Gudomar kan, i den här dimensionen och/eller någon annan, ha ägt inflytande över till exempel så Avvikande former som Slamkryparen, Näbbdjuret och Sengångaren. Detta med speciell hänvisning till Nietzcheansk Neodarwinism.

Sengångaren kan tillägnas lite extra uppmärksamhet, då denna Art mycket väl skulle kunna utgöra Maskot för de Bakåtsträvande av nu levande Bokstavstroende Neoluddister. Ändå borde stjärntecknet Cancer vara ett säkrare Kännetecken, än Frimurarnas komplicerade handrörelser och fingerställningar. Detta var ju förstås före uppfinnandet av den Italienska Dubbla Bokföringen.

Den Gamla Klockans utveckling från Stjärnsund, uppstod i och med Polhems föredömliga demoversioner och Prototyper av exakta sammankopplingar mellan Tid, Mekanik och Energi.

Energin som drivkälla till Urverket hämtades direkt från Upptäckten av Fjäderns Motvillighet till Lägesförändring, och Pendelns rörelse framåt och tillbaka, eller om Läsaren/Tydaren hellre så önskar, från Höger till Vänster och tillbaka igen, i taktfasta metronomiska slag.

Sannolikt uppstod SPEED:ets inverkan på Samhällsmaskineriet i och med Uppkomsten av Järnvägen. Den första Fysiskt Experimentala Upptäckten bestod naturligtvis av Hetluften, Ångan, Ångmaskinen, Ångloket och senare, faktiskt, Fission-Kärnkraftens utveckling.

Det råder en ständigt pågående debatt om ifall Homo sapiens sapiens tillhör Djurriket, eller utgörs av någon tredelad indelning bestående av Fysik-Kropp, Metafysik-Själ samt någon form av Andeväsen, förslagsvis en Daemon.

Om det Senare råkar vara fallet, så tillhör den understa delen, Fysiken, Materian i Livsform, Det Subliminala Undermedvetna krafterna mellan Reptilhjärnan och Tallkottskörteln och den Högst upp och Översta, på något sätt sammanlänkad med En Högre Existens, typ Andlig Energi, kanske i Fria Associationsbanor mellan Solar Plexus och Översinnliga Signalsubstanser.

Det senare en moderniserad version av Spinozas tidiga teoribildning om Gud som Allomfattande Verksam Substans, med Främsta Föresats att Sprida och Kultivera Agapisk Kärlek mellan Konformistiskt Likasinnade Likaberättigade inom samma Klasstillhörighet eller Subkultur.

Spinozas, i och för sig, logiska resonemang, kan vid en första, hastig, anblick verka tilltalande för Obildbara Kreationister, men det undviker lite alltför mycket hur Substansen påverkar den mer och betydligt flyktigare varianten, Erotisk Kärlek.

Därför kan Vederbörande Person, Läsare/Tydare, härleda den än så länge så abstrakta följdriktigheten till Teorin om Attraktionskraften mellan Två Ytterligheter. Redan här kan hänvisas till kommande text om Hur Totalitarianismen möter Libertarianismen på motsatta sidan om Cirkeln, med utgångspunkt från Diameterns tvärförbindelse.

För att Instifta den i det Gamla Paradigmets Verklighetsberättelse (som naturligtvis, evidensbaserat, det Nya Paradigmet härstammar från, men nu frigjord från Vanföreställningar om Betungande Bromsklossar och Elektriska Fotbojor) kan en Frånvarande eller Förklädd Gudom, typ Allrahögstainstans, indela hela Arbetsmaterialet, Kroppen, i Beståndsdelarna:

”Syre och väte är beståndsdelarna i vatten, som utgör cirka 70 procent av kroppen. Kol ingår i alla organiska molekyler.

Kväve, kalcium och fosfor hjälper kroppen att bygga upp protein, ben och DNA.

Flera av de grundämnen som bara förekommer i små mängder har centrala uppgifter i kroppen och är nödvändiga för att vi ska överleva. Det gäller till exempel kalium, svavel och magnesium.

97 % av kroppen består av följande grundämnen:
Syre: 65 %. Ingår i alla delar av kroppen.
Kol: 18 %. Ingår i alla delar av kroppen.
Väte: 10 %. Ingår i alla delar av kroppen.
Kväve: 3 %. Ingår i proteiner och DNA.
Fosfor: 1,5 %. Ingår i DNA, skelett och tänder.
Kalcium: 0,35 %. Ingår i skelett, tänder och blod.

Allt detta Förklarar, Försvarar och Förvaltar Bokstavstroende Neoluddister som, i någon Betydelsebärande Meningsbyggnad: ”ÄKTA”.

Ordet kan användas som till exempel i omnämnandet och den indirekta värderingen av ”Äkta Förfalskning”. Det är alltså varken fråga om ett Plagiat, en Originalkopia, en Replik eller taffligt försök till Affektiv Efterbildning.

Det är ingen Överdrift att använda ordet ”ÄKTA” som det som Förbinder Materian, Fysiken och Kroppen, med Själen, Anden, samt den Immateriella Rätten till Affektiva Värden.

I den Bästa av Världar kan alltså Instiftandet av Direkt Samband, typ Fysiskt Erotiskt Avsiktligt med Symbiotiskt Medberoende Särställning i, för Utomstående Obehöriga, Sekretessbelagt Samtycke mellan minst Fyra Väggar, inomhus eller Utanför Dörren, förena Båda Inblandade Parter i ett Civilrättsligt Kontrakt med kraven på att Avtalet ska gälla i Tider av antingen Nöd eller Lust, eller Både-Och.

(Utan att föregå den avsedda handlingen med en Spoiler Alert kan den Andliga och Juridiskt Bindande Överenskommelsen förstärkas med en välplanerad Kil, som fram tills dess ansetts som en Uteslutna Tredje.)

Detta är alltså själva uppkomsten av hur Adjektivet ”ÄKTA” används i uttryck som ”Äkta Man”, ”Äkta Hustru”, samt, som efter den senares nio månader långa Välsignat Tillstånd, transformerar en Uteslutna Tredje (Det Obekräftade eller, helst,, genom en vidimerad Graviditetstest, Bekräftade Fantasifostret), till en Välkommen Avkomma till Världen, det vill säga som ingår i Verklighetsberättelsen så som den bör låta i just nu gällande stund.

En mycket betydelsefull del av Välkomnandet till Världen som den Verkar i gällande Nuläge, består av en noga beskriven Formell Akt av Ritual.

För att Kilen ska kunna Upplevas som ”Äkta Barn”, måste Kilen genomgå först en Prövning av Könsbestämning. När könstillhörigheten är fastställd, återstår tre alternativ.

Om avkomman är av hankön, kan Objektet inkallas med Namnet: ”Lars”, eller mer till vardags, ”Lasse”.

Om avkomman är av den mer veka, sårbara, efemära versionen av Människosläktet, kan flickebarnet tilltalas med: ”Alice”.

Det Uteslutna Tredje blir alltmer accepterat, men svårt att fastställa rent fysiskt.

Några namn förekommer som tillhör gruppen Unisexa, som till exempel ”Alex”, ”Sunny”. eller ”True”.

Postmoderna namn som förekommer alltmer ofta, är hämtade från Comix-, Manga- och andra alternativa Verklighetsberättelser, typ Matrix, eller Alice i Underlandet i senaste Anime-versionen.

Omställningen.

Det kan ganska så säkert fastställas att det Gamla Paradigmet började gå ur tiden och ersättas av det Nya Paradigmet vid nedslaget av Little Boy, kodnamnet på atombomben med uran som släpptes över Hiroshima den 6 augusti 1945 klockan 08:15.

Efter Little Boy och Uppföljaren tre dagar senare, men den här gången över Nagasaki, Fat Man laddad med med plutonium som den 9 augusti 1945 kl. 11:02, förändrades både den Enskilda Individen, Människan, Flockvarelsen Mänskligheten, samt den Antropocentriska Verklighetsberättelsen.

Nu var det ett Absolut Faktum att Homo sapiens sapiens kunde begå Total Massförintelse.

Friedrich Nietzsche hade förutspått händelsen med de bevingade orden: ”Gud är Död”. Avbilden, det vill säga Agenten i Avhandlingen ”Förenta Nationernas Förklaring om de Mänskliga Rättigheterna” hade nu på allvar lagt till alla klutar för att hellre Förekomma, än Förekommas.

I det Gamla Paradigmet uppstod Oro i Leden. Utan Gud, ingen Djävul. Utan Djävul, ingen Ondska. Utan Ondska, ingen Godhet att Försvara.

Ekonomer och Ingenjörskonstnärer Världen över insåg Situationens Allvar:

”Bäst att Förbruka så Mycket som Möjligt, innan Allt tar Slut.”

Med andra, mer vanliga i Gemene Mans Mun, uttalade, sentensen:

”För mycket månad kvar efter lönen.”

Det gällde alltså att antingen få mer för pengarna i plånboken, eller dra ner på dagarna före lön, så att den skulle räcka mer än väl till att sätta guldkant på tillvaron.

Hur att åstadkomma det?

Civiliserade Ekonomer gav rådet:

Arbeta mer, så fylls plånboken, eller rättare sagt den elektroniska hushållskassan, på automatiskt-digitalt.

Civilingenjörerna kunde inte annat än att hålla med:

Tillverka mer, så sjunker kostnaderna.

Med ökad Tillgång, sjunker Efterfrågan och Konsumenterna lever upp till Kravet på Exponentiellt Ökande Tillväxt samt Återvinningsbar Råvaruhantering visar alltid evigt Glädjande Indexresultat.

Läkemedelsindustrins Ideella Altruister satt inte på händerna, utan trumfade över de övriga med det magiska kategoriska imperativet:

”SPEED!”

På gator och torg gastade den Tysta Majoritetens Folkvalda med Full Hals:

”Ropen skalla. SPEED åt alla!”

Rationalister inom Forskning & Framsteg ville inte visa sig oävna, men sökte ändå efter sådana enkla förklaringsmodeller så att även Crethi och Plethi inom Särintresset ”Vi som Betalar Skatt” skulle kunna förstå den Ekonomisk-Ekologiska Holistiska Fokuseringen på Den Fysiska Mänskliga Maskinens Uthållighet i vilket varje App, typ; Andnings-, Rörelse- samt Input och Output-Apparaten av Näringsämnen respektive Avfallshantering av Överskottsprodukter, satte betydligt skarpare avgränsningar, än Fantasin någonsin skulle kunna göra.

Hur att särskilja ”Tiggeri”, från en ”Vag Anhållan”, eller en ”Stilla Bön”?

För Inblandade Intressenter i Libertarianska Riskkapitalsplaceringar, var dessa ord inga visor. Andra Röster skola höjas för att höras.

Med Acklamation i Kör, sjöng de samstämmigt, enstämmigt:

””SPEED” är en Inlärd Förmåga för De Företagna som Verkligen Vill Anstränga sig och de Sina för att få Uppleva Framgång, Välgång och Lycka redan i det här Livet.”

Alltså enades Näringslivet och Landsorganisationen att, om alla tog sig i kragen, drog åt svångremmen och ansträngde sig till fram till den Yttersta Dagen, skulle SPEED:en ingå som en Verksam Substans, remixad av noradrenalin, adrenalin, serotonin och dopamin.

Utan Ansträngande Arbete, ingen Kroppseget SPEED. Utan Kroppseget SPEED, finns än så länge en ytterst begränsad tillgång av Amfetamin, Adderall samt, vid speciella problem av karaktären, EXC, DMT samt Magiska, Mystiska Svampar, att hålla modet uppe för alla dem som önskar ingå bland de få Naturliga Urvalet av Överlevande runt köttgrytorna.

Det är bara en tidsfråga om när, och inte var eller hur, grytorna kommer innehålla mer av biologiskt nedbrytbara syntetiskt-artificiella produkter framställda av Helautomatisk Autonom AI Mary Kvantrobot.

Det blir det Nya Paradigmets uppgift till Nätspindlar i biokemiska Mitosceller inom Öppna Nätverk att samla tillräckligt många av senast aktuella uppdaterade Informationsbitar, så att Medias framställningsprocesser i vilka färdigdesignade Nyhetsstoff fragmenterats till näst intill oigenkännlighet, kan reproducera samplarna så att remixen Mosaiken (som ersättning för Matrix) igångsätter det Nya Paradigmets Emergenta Explosiva Kollision där det Gamla Paradigmets Entropiska Energi återuppstår i ett fram tills dess hittills aldrig tidigare upplevt i Verklighetsberättelsens Evidensbaserade Kunskapsteori, Anti-Alienation, motsvarande på ett ungefär Desentropin i dess Linda.


Anta att den här verkligheten är en dröm, hur att bevisa det?

Julia Kristevas: ”En Mosaik av Citat”.

Om personen utgår från Descartes berömda: ”Jag tvivlar, alltså är jag”, så ”är jag” också i drömmens version av verkligheten. En dröm behöver inte på något sätt vara Öververklig eller Surrealistisk.

Att i en dröm nypa sig i skinnet, kommer ge samma resultat som i diskmaskinsrealismens vardagsverklighet.

Om Alice Pleasance Lidell endast har att välja på att antingen befinna sig i Matrix-världen, eller i (Through the Looking-Glass) Le Carrés Spegelvärld, vilket är att föredra för en tioårigt prepubertalt flickebarn?

Det Tredje Alternativet i Språkspelet är helt uteslutet.

I Matrix utgörs Det Uteslutna Tredje av Pillrets verksamma substans.

I Alice symboliserar själva Spegelns Tre Steganografiska skikt som Duchamps Glaset ut mot Alices Diskbänksrealistiska Vardagsverklighet, där ytan av glaset är materiell, silverskiktet som symbolisk och, sedd från Spegelns framsida, Spegelns baksida som ingående i en Jungiansk-Orfisk Skuggvärld.

Den Verklighet där Neo ska välja mellan det Röda Pillret eller den Blå, existerar inte.

I Alices narrativ skulle den versionen motsvara den rumtid där Alice kan föreställa sig den vita kattungen Snowdrop som Avatar till Schackspelets Vita Damen.

Alice och Neo befinner sig alltså antingen i Matrix, eller i Spegelvärlden.

Om Neo väcks, kommer han oundvikligen att hamna i Spegelvärlden och om Alice skulle vakna, befinner hon sig i Matrix.

Vitsen är ju inte att vakna upp från drömmen, men att i drömmen göra sig själv medveten om att den verklighet som man upplever som reell, inte är det.

Hur att finna på ett praktiskt tillämpbart medel eller en metod till att, i drömmen kunna bevisa för sig själv att den verkligheten antingen är falsk, eller en alternativ verklighet, typ: ” – Är det här sant, eller drömmer jag (bara)?”

I vår högteknologiska verklighetsberättelse kan verkligheten beskrivas på mer än ett sätt. Det finns till exempel en Virtuell Verklighet. Det är inte helt ovanligt att människor som råkat ut för en katastrof efteråt säger: ” – Det var som att befinna sig mitt i en film!”

Verkligheten kan personen beskriva som kontinuerlig i tid och rum. Den nattliga drömmen brukar i allmänhet bestå av många koncentrerade händelser i en snabb följd.

Det kan också förekomma klipp eller tids- eller rumsförskjutningar som inte brukar uppstå lika ofta i den vanliga diskmaskinsrealistiska vardagsverkligheten. Personen kan räkna in sådana specialeffekter som Derealisering och Depersonalisering.

I första fallet upplever sig personen inte riktigt innesluten i en pågående, privat och personligt integrerad i en styrd verklighetsuppfattning.

Descartes kan bevisa (för sig själv) att han existerar, men inte var någonstans i verklighetsupplevelsen. Han kunde lika väl befinna sig uppe i taket, som under bordet.

Major Tom kan utan problem uppleva sig som alienerad och isolerad i en solipsistisk plats någonstans mellan Tellus och Universums terminalstation och återvinningscentral.

I en dröm är det ganska så enkelt att beskriva den tillgängliga verklighetsversionen som en plats i Röda Rummet eller på Röda Mattan. Det kan finnas människor i samma rum som personen upplever som familjemedlemmar, närstående, släkt, vänner, bekanta eller främmande. Om personen skulle fråga dem om den plats i Rummet och Tiden är Verklig, så skulle de mycket väl, även med en viss undran i blicken, kunna bekräfta att, jovisst, så är det!

I någon målning av Magritte eller grafiskt blad av Escher, skulle mycket väl någon kunna riva sönder verkligheten, så att en annan verklighet uppstår i sprickan.

Den vanligaste uppfattningen är att någon som befinner sig mitt inne i en dröm, antingen, därför att den är så lustfylld, önskar kvarstanna i densamma, eller att personen, om den befinner sig i ett Holocaust eller Helvete söker uppväcka sig ur mardrömmen, så att den outhärdliga verklighetsversionen äntligen tar slut och en betydligt behagligare inträder i dess ställe.

Samma sak om det gäller en hallucination, typ i en psykos, eller efter tillräckligt intag av verksam substans, typ DMT.

Flykten från Diskmaskinsrealismen bör tas på Yttersta Allvar, om ifall personen önskar kvarstå i Eskapistiskt Tillstånd, endast och enbart för att den lättillgängligaste av dem av vederbörande upplevs såsom Materiellt, Fysiskt, Psykiskt och Andligt Otillfredsställande.

Ett exempel på det kan vara då Lärarna en gång gick i strejk.

De som annars brukade lida av ogiltig frånvaro, kunde i detta krisläge uppfatta skolbyggnaden i sig som tillräcklig Tillflyktsort, kanske bort från Inadekvata, Irrationella, Frånstötande och till och med ibland helt Absurda Hemförhållanden. Skolbyggnaden i sig utgjorde alltså inget avgörande hot för annars behöriga Elevämnen.

För vissa elevämnen kan Skolan som Institution upplevas som ett tillgängligt Tidsfördriv, andra som ett Tidsslöseri och åter några som kan hålla med om Skoltiden som ytterligare en Transportsträcka fram till en levnadsstandard över Genomsnittet av BNP per capita.

För att återgå till dagens hetaste ämne:

Anta att den här verkligheten är en dröm, hur att bevisa det?

Matrixupplevelsen överensstämmer med Föreställningen om att Matrix är att föredra framför Diskmaskinsrealismens vardagsverklighet.

Helt säkert skulle den Tysta Majoriteten av Gemene Man, av helt evidensbaserade skäl, föredra den senare framför den förra.

De mer Spänningssökande, intill Dumdristighet, Risktagande, föredrar förstås den Utmaning som finns i Sprickan mellan Verklig Verklighet och Virtuell Verklighet. Den Virtuella Verkligheten upplevs bara som ett ännu mer intresseväckande alternativ, så länge som den Verkliga Verkligheten fortfarande finns inom en armslängds avstånd. Men, vad om ifall den förblir helt Uteslutande?

För Alice eller annan Lolita, eller Cosplayer som endast kan röra sig mellan den ena Alternativa världen och en annan, kommer sannolikt den Uteslutande Tredje återupplevas som ett Paradis bakom en Pärleport.

Inom kategorin av Gemene Mans Tysta Majoritet, finns en subkultur av Drömmare, i andra sammanhang också bärandes epiteten Drönare eller Dagdrivare, som faktiskt föredrar att kvarstanna i den Verkliga Verklighetsversionen, men ändå förhålla sig i Förföriska Önskedrömmar till den tidigare, som om denna inte behövdes upplevas så hårt, konkret, intill okomfortabilitet, trist, långtråkig och, kanske, alldeles, alldeles… svårmodig.

Det är ur denna subkultur som Visionärer, Sociala Ingenjörer och Illusionister, Folkuppviglare, Lobbyister och Demagoger kan finna lättövertalat Fotfolk, typ Infantila Gangsters.

Två försäljningstricks:

Vill du inte bli lycklig?

Och/eller:

Hur vet du säkert att det här förslaget är tillräckligt bra, om det aldrig någonsin får utsättas för evidensbaserad Tillämpad Statsvetenskaplig Kunskapsteori?

Media informerar, men drar inga slutsatser. De förhåller sig neutrala till andra informationsbitar. Den ena fragmentariserade Informationsbiten säljer lika bra som en annan, så länge de inte läggs in i samma mönster typ Pussel, Mosaik eller Fraktal.

Båda frågorna kan ställas av välformulerade Libertarianer (i gruppen ingår samtliga på skalan mellan Höger- respektive Vänster-Anarkister), samt redan Frälsta Neoidealister (i gruppen ingår samtliga mellan Apokalyptiska Ryttare, till Schopenhauers Hinduiska Asketer).

Libertarianerna förutsätter att till och med Stimulanspaket av Lag och Ordning i direkt samband med Personens, Medborgarens, personliga Frihet och Äganderätt över Materiellt, Affektivt, Immateriellt och Semiotiskt-Symboliskt, eller Andligt-Religiöst föreställda Objekt.

I den klausulen ingår också allt sådant som någon annan Part i Målet, ännu inte hunnit kontraktsbinda sig till.

Frälsta Neoidealister förhåller sig till allt Mellan Materiellt och Andligt-Religiöst, som om Varje Obekräftad Objektifiering, typ Idé i Idévärldens Idealstat, där, valfritt vilket, en Härskare kan ingå i Köpesumman, det vill säga av Obetalda skattemedel.

Frågan ”Anta att den här verkligheten är en dröm, hur att bevisa det?” kan därmed, tills vidare, eller tills motargumentet i en Anti-tes nödvändigt måste anses tillräckligt hållbar vara besvarad. Beckett skulle antagligen, rent hypotetiskt, instämma med Descartes citat, så länge som Personan är identisk med Belacqua, samt helt inkongruent med Sisyfos.

Steganografi:

”Konsten och vetenskapen att kommunicera på ett sådant sätt att man gömmer själva existensen av kommunikationen”.

”Steganografi är när information göms i ett medium och skickas från A till B utan att någon oavsedd mottagare vet om att ett hemligt meddelande skickats. Med enbart steganografi är meddelandet inte krypterat och om den oavsedda mottagaren vet var den ska leta så är informationen inte hemlig längre. /…/”

” Steganografi är konsten och vetenskapen att skriva hemliga meddelanden så att bara den avsedda mottagaren känner till att meddelandet alls finns; detta står i kontrast med kryptografi, där själva meddelandets existens inte är dold, men meddelandets innehåll är dolt. /…/”

”Är Steganografin en uppfinning eller en upptäckt?”

Konsten och Vetenskapen att gömma något som man tills vidare önskar bevara endast för de särskilt utvalda, har säkert funnits sedan tidernas begynnelse.

En uppenbarelseakt av flera paralleller mellan den sublima världens abstraktioner och den konkreta verklighetens metamorfoser.

Associativ Steganografisk Ordkonst; Faktion, kan härledas till en traditionellt obunden, lite udda, oregelbunden och ofullständig Associationskedja:

Det är ju semantiskt-logiskt att utan språket, även om det består av semiotiska symboler, skulle vardagsverklighetens nu inte träda fram som idag.

Ytterst i Homo sapiens sapiens Undermedvetna, finns den ursprungliga Verklighetsberättelsen. Den bekräftar allt som den levande varelsen någonsin kan föreställa sig.

I den Enskilda Människans Verklighetsberättelse finns Diskmaskinsrealismen (tidigare Diskbänksrealismen) som oundviklig Iscensättning av Nystartade eller redan Pågående Händelseförlopp.

Var levande Artfrände som upplever sig som Välkommen eller Ovälkommen konfronteras redan vid Födelseögonblicket med både Verklighetsberättelsen och Diskmaskinsrealismens Konkreta Artefakter och redan pågående Subjektiva Processer.

Det är inte helt Osannolikt och kan inte heller vara en Tillfällig Slump att Konsten att Gömma, Förvirra, Förleda och Avleda också finns som Instinkt hos andra Frilevande Varelser i vår Närmiljö. Exemplen kan vara Ekorren som gömmer sina Nötter, Kråkan som stoppar in mat under Löv eller Vår Bästa Vän Hunden, som gräver ner sina Godbitar i för ändamålet lämplig Mylla.

I alla tider, också då de gamla neanderthalarna levde livet, bör det ha funnits utbroderande, karismatiska demagoger, tudelade halvledare och silikonglittrande pedagoger.

Konsten att Gömma sådant som Gemene Man kan uppfatta som av Reellt, Symboliskt och/eller Affektivt värde kan dels härstamma från som Inlärd Informationshantering från Kulturens Traditionella Mönster, eller Upptäckta eller Uppfunna av den Autodidakta Amatörsteganografen helt på egen hand.

Det kan ingalunda te sig bättre ut än ungefär så här:

”Endast fantasins energi kan kortsluta transportsträckan mellan inledningsordet och slutledningsförmågan.”

Om Tydaren först föreställde sig en Andra Dimension, uppstod en yta ur vilken inte ens de mest framstående av samtida långskalliga kan framställa en Tredje.

Såsom Utesluten Tredje ur den Tredje Dimensionen återstår den inte alltför föraktade Fjärde Dimensionen.

Bokstavstroende, ofta desamma som Traditionella Ludditer eller Neoluddister, håller mer för troligt att, utan självupplevda bevis, motsvarar den Fjärde Dimensionen en ytterst åtråvärd plats som möjligtvis bara existerar utanför sinnevärlden.

Sanningshalten är möjlig, men för en Progressiv eller Professionell Steganograf finns den Fjärde Dimensionen alltid med som en hypotetisk, spekulativ Problemlösning.

Det är den enda rimliga förklaringen till varför Steganograferna föredrog fraktalernas mönster framför alla andra. Bokstavstroende levde som uppfästa dekaler på en nyputsad spegelyta. Ytan var platt och subjekten likaså.

Med spegelcellerna intakta kunde de utan större ansträngningar uppleva väggen som motsvarande moriska arabesker i Alhambra, mandalas i färgad strandsand, eller persiska mattor knutna av föräldralösa barnarbetare, som realiteter i ytterligare en tredje dimension. Den Symbolladdade Fjärde Dimensionen kan endast Framkallas och Uppfattas genom ihärdig, intill besatthet, Träning i Vardagens Rutinhandlingar, typ Reseförbindelser och Allmänna Kommunikationsmedel.

Det är den kantianska Ansträngningen-i-Sig som är Målet…

Bokstavstroende:

Bokstavstroende utgår från att varje ord är försedd med en (av Allrahögstainstans och budbäraren Den Allvetande Storytellern som förmedlande organ) entydig betydelse. Då deras intuitiva upplevelse av textmassan inte verkar överensstämma med Johannes Uppenbarelsebok (mer om det senare), föredrar de den senare framför den förra.

Steganograf och Tydare:

Steganografen, efter att ha lyft på förlåten och mött textmassan öga mot öga, ögnar noga igenom helheten och utesluter därmed inga, till synes, ovidkommande detaljer. Sannolikt en omedveten respekt inför Informatörens, Kunskaparens, Spejarens eller Trendsättarens spontana uttrycksmedel.

Tydaren har sedan traditioner långt tillbaka i tiden samma underordnade ställning till Steganografen, som Gesällen till Mästaren. Anknytningen är anpassad till rådande förhållanden. Därmed sagt att Steganografens första uppgift är att delegera den ingående informationen (textmassa, inklusive kontext och klartext) till nyss ledig Tydare.

Tydaren befattar sig med volymen, skummar bort ordmassan, tolkar ordagrant kontextens innehåll, närläser klartexten och efter denna, dagens första ansträngning, tar sig en välbehövlig kopp java. En Paus kan utgöra ett Förträffligt Tillvägagångssätt för Upptäckten av fram tills dess Oanade Fria Associationsbanor.

Efter minglet vid kaffeautomaten, besöker Tydaren ett annat ställe och återgår efter väl uträttat ärende.

På, för tillfället Tydarens skrivbord i kontorslandskapet ligger det heta materialet till synes orört. För att försäkra sig om detta har Tydaren lagt ett strå nyss nedfallet från, inhyrd från personalunderbemanningsföretaget Softice, den paranta, rödhåriga sekreterarvikariens rastaflätor, mellan två av de överst liggande A4-arken.

För en Steganograf införstådd med det i Förhand förväntade Resultatet efter Mincemeat, vet att Konstruktionen av en sådan mental fallgrop kan försätta Bokstavstroende i tillfällig Förvillelse.

En av vitsarna med Steganografisk Riskhantering är att Avleda Bokstavstroende från de Fria Associationer som kan, av en ren slump, typ Serendipitet, Inleda till Oönskade Innovationer. Det kan inte helt och hållet uteslutas att även en Bokstavstroende kan finna ett Korn av Sanning.

Som alla Kreativister vet, så har Inkubationstiden från Hjärnstormen till Skisstadiet av senare Verkställande en helt Avgörande Betydelse. Fikapausen kan ses som en Korttidsverkande Friställdhet för Arbetsminnet, medan Inkubationstiden, där ett lämpligt uttag av överblivna Semesterdagar eller Ofrivilliga Övertidsinsatser, förstärker Verkan av det Undermedvetnas Långtidsminne.

Återstoden av dagen använder Tydaren/Agenten/Handlaren till att upp ur ordmassan, kontexten och klartexten, framvaska en smått obegriplig parafras på fornvisan och växelsången:

”Vhart ska du gå, lilla fänta?”

Nyckelordet är: ”Nötter”.

Bokstavstroende, i en alltför grov generalisering, läser texten bokstav för bokstav.

Av de fritt sammanfogade ljuden uppstår en helhet som, rätt stavad, inger Läsaren/Tydaren rätt instinktiva, impulsiva, spontana eller till och med intuitiva Associationskedjor. Specialister inom detta Arbetsfält är inte helt Oväntat, Assessorer med Tillräckliga Accessoarer i den Semiotisk-Semantiska Verktygslådan.

Tydare, som Steganograf in spe, är väl medveten om i varje text med rötter från Judéen, Aten, Rom, Languedoc, Madrid, Berlin, Paris finns turistfällor som Bokstavstroende, betydligt mer ofta än Tydare, fastnar i.

Bland pokulerande spekulanter virvlar argumenten som nyfallen yrsnö. Det troligast sannolika, som mer än någon annat närmar sig det faktiska, är att Bokstavstroende läst rätt, men i alltför gamla, utrangerade, utgåvor av Baedecker’s.

Bokstavstroende söker i regel en entydig tolkning av urkunder i inbunden populärlitteratur, typ: ”Den Heliga Skrift”.

Här en uppenbarelse som Den Allvetande Storytellern har nedtecknat på en pergamentrulle under en stjärnklar midnattsvinterhimmel i ett spilta uppställt bara ett stenkast från Brödhusets Barnbördstempel.

Bokstavstroendes förvissning ligger i att, oavsett hemspråk, transkriptionstid, bordläggning och avskrivning, att Upptäcka Klartexten en dag före Ärendets Utförande.

Tydaren hanterar abstrakta informationsbitar mer radikalt fragmentariskt, än lugubert formellt.

Allmänheten, Gemene Man samt Crethi och Plethi kan av en obildbar Tydare uppfattas som avgörande molor. En försiktig antydan om hur, även inför den allenarådande vågmästaren, väl textmassan i sin helhet ska behandlas som en Self Maid’s Expressionistiska Kavaii.

De två direkt kopierade ur Bibelns Gamla Testamentet, Första Mosebok, Genesis, om hur Människan i dess nuvarande existens kom till.

Tydaren kan använda exemplen som en första, lite mer frimodigt experimenterande, övning i det steganografiska hantverket.

(Citaten hämtade från Bibeln.se)

I citaten betyder tecknen /…/ att stycken uteslutits, utestängts, utlämnats eller utelåsts.

Första Moseboks första kapitel.

”/…/ Gud sade: »Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden.« Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem. Gud välsignade dem och sade till dem: »Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden.«

«Gud sade: »Jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frö i sin frukt; detta skall ni ha att äta. Åt markens djur, åt himlens fåglar och åt dem som krälar på jorden, allt som har liv i sig, ger jag alla gröna örter att äta.« Och det blev så. Gud såg att allt som han hade gjort var mycket gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den sjätte dagen. /…/”

För Tydaren är innehållet mellan raderna inte lika tvärsäkert, självsäkert förutbestämt som för en ohämmad bokstavstroende.

Till att börja med (citat): ” Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss.” (slut citat)

Jämfört med hur den framkallade visionen kan uppfattas av någon, vilken som helst, av Bokstavstroende, måste Tydaren anta att påståendet antingen är alltför vagt formulerat, kanske misstolkat, eller mer i överensstämmelse med von Dänikens våghalsiga spekulationer.

”/…/Herren Gud tog människan och satte henne i Edens trädgård att bruka och vårda den. Herren Gud gav detta bud: »Du får äta av alla träd i trädgården utom av trädet som ger kunskap om gott och ont. Den dag du äter av det trädet skall du dö.«

Tydare och kanske till och med även tvehågsna Bokstavstroende kan uppleva formuleringar såsom antingen irriterande, underhållande, eller både-och. Även om impulsen befinner sig i ett färskt stadium, har sådana uttryck samma funktioner som alla dem i den närliggande miljön.

Själva idén är att ordet, bokstav för bokstav, i närheten av andra ord inom samma rumtid, utsträckt eller rund, framstår som, på en gång; speciellt, alienerat, isolerat och utanför det kontextuella sammanhanget.

Detta kan verka som en synnerlige angelägen påminnelse om hur lätt det är att förväxla Migration med Alienation.

Modesta artefakter, distanserade i tre dimensioner kan med försåtsmineringar utplacerade i mellanliggande ingenmansland indelas i de oberoende kategorierna ”Bakom rubrikerna”, ”Mellan raderna” och ”Fastlåsta i traumatiska upplevelser från förr”.

Intoleransen bland Bokstavstroende följer mer eller mindre ett förutsägbart mönster.

Erfarenheten säger att Intoleransen inte alls befinner sig på ett lutande plan.

Principfasta Bokstavstroende och de mer toleranta av Legaliserade Incelloiter kan det ändå inverka på Historiens gång.

De fyra benliknade katetrarna kan påminna om kompassens till antalet överensstämmande väderstreck.

Teorin överensstämmer med de riktlinjer som Austen, Auden, och Auster drog upp i slutet av förra seklet.

Austen, Auden och Auster var i tiden helt osynkroniserade. Austen satte ner foten 1811. Auden öppnade världens ögon år 1930. Auster slog densamma med häpnad 1987.

Lönnrummet var självklart utrustat med mörkerseende blindfönster. Detta, menade de tre A:na skapade både kontraster och meningsfulla motsättningar.

Låset utgjorde själva kronan på verket. Cylindrar, haspar och lösa skruvar fungerade utan jämförelse bäst som delar i en större, holistisk-cybernetisk, AI-helhet.

Till skillnad från Wells tidsmaskin övergav Tiden, Rummet och inte vice versa.

Auden, till naturen mer tillbakadragen, beskrev den andra som ett ”krypin”; en krypta i nygotisk anda.

Låsets mysterium var minst lika otillgängligt som rummet.

Då Austen fortfarande beträdde markens yta, innehöll mästerverket diverse tillgängliga gängor, muttrar samt motsols åtdragna skruvar. Kugghjul, nabbar och spiralfjädrar hade inte förvånat någon om det befann sig varandes inuti ett Stjärnsundsur.

Rationalister förväntar sig av tillvaron en övervägande procent som innanför råmärkena följer logikens stränga lagar.

Axiomer inkluderar dylika utfyllnader som transportsträckor ut mot periferins vilseledande dimbankar.

Puritaner vars främsta bedrift bestått i att uppträda opassande vid Hatters tebjudning i Bay-provisen, fullföljde improvisationen där Babage lösning av vigenère-chiffret anpassades till patenterade, analytiskt indifferenta, hålkortsstyrda Jacquardvävstolar.

Den mest kända akten bestod av, i rollen som Deus ex Machina, medverkan i skymundan.

Chifferkoderna var inte hämtade från tomma intet. Lösryckta ledtrådar ledde Tydaren fram till inlagda intarsiamönster av stilenliga montage, eller improviserade kollage.

Leena Skoog kunde utan större kontroverser transponera sådana Informationsbitar som så småningom kunde påverka Rikets Topphemliga Säkerhetsorgan.

Slussen bidrog till föreställande rörliga moment av diskontinuitet. Först stängdes den ena porten, varpå den andra öppnades som en skänk från ovan. von Platen hade aldrig varit öppen för förslaget om en nyansluten tredje kanal till Skilsmässodiket.

Arbetsgivaren Allrahögstainstans medgav sig ha en viss förståelse för de nyuppståndna omständigheterna, men föreslog lösningen att tillsätta ytterligare en post.

De annars så saktmodiga tjänsteandarna var inte sena med en hastigt inlämnad, provisorisk, protest. De, till skillnad från annars, förklarade att en tredje inblandad skulle förbli bemött som helt utesluten.

Avsikten var att det tilltänkta verksamhetsfältet, med ett seriöst menat Alexanderhugg, indelades, femti-femti, mitt itu, i två lika stora bitar.

Antalet Persona i Rollspel och senare Cosplay kan tyckas oändligt många. Endast Friheten i Fantasteri sätter gränserna. De två kanske mest spännande och intressanta av Persona, är Budbäraren och Gränsvakten. Budbäraren tar varje tillfälle i akt och mening att överträda de av Fantasin utsatta gränserna. Gränsvakten har som egentlig arbetsbeskrivning att till varje pris förhindra Budbärarna att utföra sina enskilda Prestationer.

Det logistiska nätverk som Budbärarna följer likt Flyttfåglar på väg till Afrika, finns inte på Kartan.

En Härold, typ Allvetande Storytellern, följer dem hack i häl och i sin Exekutiva Digitala Memoranda, noterar minsta avvikelse från gällande Rutiner, typ Normalitet, Konformistiska Spanska Ryttare, samt Vanliga Människor ute på Gatan.

Utan arbetsrättsliga förhandlingar utsattes tjänsteutövarna för solidariska kråksparkar under korsryggen. Aldrig mer skulle Borgens pärleportar stå på vid gavel under deras kontrollerade former.

Det som kännetecknar en Munk och Eremit i Frivilligt Celibat är deras Frånvaro av Befriande Imaginära Fantasifoster. Det är logiskt, eftersom de inte idkar umgänge utan Rätt, varken med Buridans Hustru eller eller Bottens Åsna.

Det finns flera likheter mellan, å ena sidan, Pyramus och Thisbe, å andra sidan Romeo och Julia. Dessa kan kanske duga som provisorisk förklaringsmodell varför antalet Suicid i Sverige och Japan ingår i en Exponentiellt brant stigande kurva, uppåt, backe uppför.

Ändå, om man jämför Orsaken Olycklig Kärlek, med Orsaken Alienerad Ofrivilligt Celibat, typ Isolering framför Smart Phonen, så verkar den senare Överträffa den förra, med råge.

Den Vanligaste Problemställningen som Auktoriserade Statistiker kan ägna resten av sina korta liv åt, består dels av särskilja Inbillad Vanföreställning om Obesvarad Förälskelse, dels att Obesvarad Förälskelse synnerligen ofta, men långt ifrån alltid, kan ingå som en Nödvändig Faktor för att betrakta Alienarad Ofrivilligt Celibat som en Tillräcklig Orsak för sig. Ett Allvarligt Problem med Suicidforskningen är att den Osynliggjorda Skuldbördan hellre förläggs på den Enskilda Individen, istället för att ta ett Holistiskt Helhetsgrepp om hela den Diskmaskinsrealistiska Samhällsstrukturen.

Varför finns det så många Ensamstående Kvinnor?

Varför sitter så många Fäder i Ofrivilligt Utanförskap nere i kvarterskrogens mörker och hängivet, som besatta, följer Bollens minsta rörelse från den ena Planhalvan till den Andra. Evidensbaserade Forskare menar att, om Sambandet alls finns, så finns också ett Mörkertal i form av en Klimatutsatt Toppen på ett Isberg. I Wuhan vill blivande Samhällsbärare hellre förlägga Ansvaret på Inaktiva Panelhönor, Prinsessor på Ärten och andra i samma ställning som blivit kvar uppepå Isberget.

Observatörer som Läsare/Tydare, Spanare samt andra Tillfälligt Förbipasserande använder Smartphonen som Registreringsapparat, överför Resultatet via QR, och förlägger så det enskilda Domkapitlet till Verklighetsberättelsens Statsarkiv.

Utifrån det utåt sett avgörande perspektivet fanns ingen fotnot som angav en ”Utesluten Tredje”.

”Henry och Eileen Ford Escorten lade ner hela sin själ i att sammanställa en sådan Honungsfälla att inte ens den Iskallaste av Hårdföra Gemena Gentlemän skulle kunna Avvisa en Insats som ingen annan i Hans enskilda ställning tidigare kunnat vända ryggen åt och till.

Likt en feminin varelse i en av Hopper’s melodramatiska mästerverk, kan det Observerande Självet, liksom disträ, medvetet frånvarande och med drömska tillbakablickar, på samma gång kasta ett getöga bakåt och se tiden an med tillförsikt i plånboken.

För att kunna förlägga en utdraget lång verklighetsberättelse i ett steganografiskt utformat Valnötsskal, bör Observatören/Läsaren/Tydaren, lite i Stig Claessons anda, avsluta det sista stycket lite abrupt plötsligt.

Den traditionellt nedtecknade Verklighetsberättelsen brukar utspela sig mellan inledningen ”Det var en gång…” ända fram till slutet ”… så levde de lyckliga i alla sina dar, och är de inte bortgångna till andra sidan, så återstår endast Långvården i Livets slutskede.”

Verklighetsberättelsen skulle, av Crethi och Plethi, kunna upplevas som Rumphuggen, Oavslutad, Spoiler alert, alltför Abstrakt och därmed förskansas till Återvinningscentralens container för Returpapper.

Därför finns det avgörande Goda Skäl till bruket, eller, om man så hellre vill, Missbruket, av påhittade och inbillade Idoler och Anime-hjältar. Bara för att nämna några exempel ur högen: Mylingen, Kolingen, Kvanten och, i jämställdhetens namn, Huldran, Skogrået, Havsrået och Maran.

Sådana imaginärt designade skrivbordsprodukter, typ Swedenborgianska, John Bauer-visioner av Företagsamma, Autodidakta, Autonoma Handlingskraftiga Vidunder, kan, utan någon större belastning av långt i förväg konstaterade tillkortakommanden i plånboken, förmedla sådana extravaganta upplevelser till Detektiven Allmänheten att Bladvända Verklighetsberättelsens Transportsträckor från Pärm till Pärm.

Långt före mitten av En Mylings kraftigt nedkortade Levnadsbana, kan av Gemene Man med Äkta Makan Hulda, förstärka upplevelsen av sambandet mellan Kyrkoförsamlingens Odöpta Oäkta, med våra tiders, ofta tagna för givna, Allmänna Försäkringssystem inklusive Barnbidraget.

I Wuhan har flera tidigare Buddhistiska och Konfusianska Bokstavstroende Ateister utsatt Myndigheterna för Inrikes affärer angående Ensamstående Ogifta Ungmöer ska kunna utföra en Samhällsinsats genom intagande av Jungfruolja vaginalt i vilket ingår ett Syntetiskt Provrörsbarn med högsta möjliga Artificiell Intelligens i Oförklarlig Egocentrisk Solipsistisk Singularitet.

Detta medvetet Syntetiskt Naturliga Urval av Enfödda Barn i Binär Kategorin; Täcka, Svagare, könsidentiteten XX, kan inom en förutsägbar Framtidsmodell utgöra själva koran för en alltmer, i rådande nuläge, avtagande Befolkningsmängd begränsade inom antalet Invånare per kvadratkilometer.

Den egentliga frågan som snarast bör avhandlas, gäller hur Patriarkatet på en gång, ska bevara den Samhällsordning som Mästaren Konfucius pläderat för, men ändå gynna tillkomsten av till Könsakten och Troget Äktenskapsförbindelse, positivt inställd Jungfru utan nödvändigt bruk av Kyskhetsbälte.

Lite Oförklarligt och för de inblandade Sympatisörerna av Traditionella Familjeförhållanden, Obegripligt, blir att lägga fram sakfrågan så att även en blivande Äkta Make med Lägre Betalningsförmåga, ändå ska kunna Viga sitt liv åt en Ekonomiskt Oberoende karriärist, som till exempel en högavlönad, över medelinkomst för kvinnor, Kvinnlig Domare, Advokat eller Ögonläkare?

Då den Äkta Mannen hellre önskar se den Äkta Makan ståendes vid Induktionshällen och Föda, för Rikets framtid, nödvändig Avkomma till Kamratliga Medborgare, gäller det att Väga Inkomst mot Social ställning.

Samma Incel-situation kommer uppstå i andra Nationers Intressesfärer, där Gossebarnet av Tradition ska fungera både som Representant för ”Far vet alltid bäst” och ”En Karl reder Sig själv.”

Sedan Svensk Filmindustri distribuerat sina Folkligt Moraliskt Uppfostrande Kulturinsatser i Ord och Bild, med både Ljud- och Färginslag har Mannen på Gatan, som Sugar Daddy, tagit med den Ogifta Flickan på Gatan, till inlärning av Traditionella Könsroller, mellan till exempel Karlsson och Madame Flod, 91:an och Elvira, Lilla Fridolf och Selma, John och Kajsa Hillman, med flera.

Det är som med Gungorna och Karusellen. Det Medborgaren inte betalar i Skatt, kommer ändå till slut, hamna i någon annans ficka.

Som den snabbtänkte Tydaren redan förstått är det steganografiskt utformade studieobjektet en replik intill förväxling lik ”nonsens”. Replikskiftena pågår utan vare sig Enigma eller Karin Lannby.

Det som möjligtvis kan utläsas som en kvickhet, är nog mer av en ren tillfällighet eller förhastat ord i förbifarten.

Att stora delar av tyckanden och låtanden verkar förlegade och föråldrade, ger än mer åt Bokstavstroende Analfabeter i oförrättade ärenden.

Det hittills obekräftade ryktet angående Homo sapiens sapiens som en Logiskt Rationell Resonerande Socialiserad Varelse, står än så länge oemotsagt. Kanske inte helt oförklarligt, eftersom personen i fråga, som enväldig part i målet, kan anses jävig, eller till och med begå mened.

Andra levande varelser i samma närmiljö får hoppas på folkliga föreställningar om Karma, Armageddon, Sjubehornade, med sju ögon, Kreatur, samt Ocensurerade Bestiarievidunder.

Frivilligt utövande speleologer riskerar hus och hem då de hals över huvud utforskar översvämmade källarvalv och därtill ännu inte kartlagda och namngivna orter och prång.

För Läsare/Tydare som håller sig Uppdaterade med det som Händer och Sker ute i Obygdens Fristäder, är Intet Nytt under Solen, ständigt aktuellt.

Efter en svår uppväxt med högsta betyg från Livets Hårda Folkskola, gäller inte längre samma underförstådda lagar, förordningar, regelverk, bestämmelser och rekommendationer, som för andra Självutnämnda konstaplar med Jantelagen på vänster sida, närmast hjärtat.

Sedan Kants dagar delar Läroverkens adjunkter in Elevmaterialet i två, för sig helt, oförenliga kategorier.

Den ena gynnar den Händige, med sinne för det Praktiska.

Den andra bidrar till civiliseringen och kultiveringen av Hjärnans Arbetare, med huvudintresse inriktat på Skrivbordsprodukter, inom främst sådana områden som utgörs av Tankesmedjor med det fysiska kännetecknet av Tummen mitt i Handen.

Generalister överträder dagligen den Osynliga Demarkationslinje som av båda inblandade parter, osynliggjorts mellan Den Handfasta Uppvaktningen och Det Avgörande Resultatet.

Det har säkert nått Alla som omfattas av det slutna nätverket Till Allmänhetens Kännedom, att Konsten uppkommit någonstans i Orterna under det Forna Kiruna.

En del av nätverket utför skumraskaffärer med distribuering av artificiella Trollsländor från Dark Nets fabriker, till Svartlistade Marknadsaktörer med flertalet Skalbolagsförrättningar i Kabinväskan.

Det är den korta, mer lätthanterliga, förklaringen till varför Steganografin som sinnrikt utformad metod och excellent hantverk obehindrat kan verka under operant reflekterande, betingade dagsverken.

Den avgörande resistansen uppstår då tillflödet av välstrukturerade, lättuggade, utvalda bitar av mjukgörande basinformation hamnat i icke önskvärt underläge i förhållande till lättangripligt nonsens, lättvindiga skrönor, lättantändliga explosiva dagligvaror samt extravaganta, snabbt förbipasserande hajper.

Den Hårfina Skillnaden på Folk och Folk, ofta i media omtalad som Crethi och Plethi, är helt jämförbar med den Skrivbordsprodukt som Hemmablinda Bokstavstroende Analfabeter lagt till som Bonus i Skattepaketet och det Hålfotsinlägg som Skomakarmästaren fäst vid sin Läst. Autonoma, Anonyma, Ekonomiskt Oberoende Libertarianer går ännu så länge till den Digitala Enskilda Banken med ett Skratt i Maggropen.

Det kommer dock inte dröja länge, förrän Solar Plexus, som en outnyttjad Katalysator, stöter upp luftansamlingen till avståndet mellan Adamsäpplet och Stämbandet.

Den Uppmärksamma kommer snart att upptäcka hur forceringen utsätter de Närmaste Anhöriga för Obekväma Ofrivilliga Associationer.

”Information” omfattar allt som kan påminna om ett, från helt orimligt till osvikligt, faktaförhållande.

Hela dokumentet, från första versal till sista punkt, innesluts i en artefakt, i stil med den shintoistiska-anime-kawaii-idétraditionen om ”Mono no aware”, “Moe, Moe, Kyun!” och お呪い, 御呪い, おまじない.

Samplad Steganografi omsatt i den praktiska vardagsverkligheten, definition:

”Att dölja information så att bara avsändaren och mottagaren kan sätta in den i naturliga, gemensamma sentimentala och känsloladdade upplevelser av sekundär betydelse.”

Potentiell påståendesats:

”Ljudet från regnet som, likt spön i backen, envist trummar mot Paraplyets sorglösa kanter” är en passande parabel.

Att vara en stolt innehavare av ett utfällbart, rättvänt och helt skydd mot obekväma väderomställningar är en, av Gemene Man, hyllad kvarleva från ämbetsmännens privilegier.

Gränsande till ekivokt beteende, kan Bokstavstroende bekvämt fälla ut utrustningen som psykiskt försvar mot plötsligt nedslående konsekvenser.

Bokstavstroende är av tradition väl medvetna om att den fullbordade distansen från bildligt till bokstavligt, är i stort sett motsvarande skalenlig utsträckning från tummens trampdyna till pekfingrets vägvisare.

I samtidens framtid ökar intresset för: ”-i-Sig”. Subjektet-i-Sig studerar Objektet-i-Sig och därmed svalnar engagemanget för subjekt och objekt som endast har vägarna förbi. Navelskåderiets Hårklyverier syns i Navelluddet.

Orden, inklusive alla deskriptiva definitioner, måste motas in i fållor som de aldrig tidigare någonsin upplevt. Folket föredrar hellre manipulativa insinuationer, än ge sig i kast med intill raka puckar.

Vad kan det nutida språkläget ytterst bero på?

En hypotetisk förklaring är att alla ordens innebörder har övergått i ett plastiskt expanderbart status av ekvivalens.

Berättelsen från Babyloniernas tornbygge dök upp som ett Göbekli Tebe för Bofasta.

Till det hörde tillämpbara remixtrix med speglingar av kroppsspråk eller intill gränsen för vad de klarade av, väl utnyttjade spegelneuron.

Bokstavstroende förledda av dyslexi hamnade obönhörligt i edan.

Fartblinda, Färgblinda föredrog svart, eller vitt.

En informationsdisk installerades och upprättades för att motgärda liknande färg-symboliska-signalattribut.

Hur många vuxna medborgare som än talar i mun på varandra, är det inte alls ens sannolikt att de någonsin kommer fram till koncensus.

Var verklighetsberättelse har sina yttersta begränsningar.

Därför är det inte så märkligt att Göbekli Tepes religiösa riter och En He’duannas faktabaserade utsagor om Inanna så småningom ersattes av sådana som bättre överensstämde med vardagsmänniskans primitiva drifter och andliga behov.

Allrahögstaintans främsta egenskap var, är och förblir förmågan till opportunistisk anpassning till de Bokstavstroendes bildliga Föreställningar om Outside the Box.

Den som vill göra gott, gör bäst i att avstå.

Då fogdar gick man ur huse och möttes utanför logdanser för att bevisa vem som bestämde vart det blå skåpet skulle stå, sprack trollen i den arla gryningens första solstrålar.

Svarthattarna höll mössorna på plats. I trollverkstäderna stod maskinerna tysta. Tipun lös med sin närvaro.
Men också andra knep, knåp, tricks, bedrägerier och svindlerier har upplevt en renässans. Kanske har det att göra med hur BitCoin ersätter USDollarn?