Den lag som Samhället ofta refererar och hänvisar till handlar om Hundägarens skyldighet gentemot Samhället.

”Hundägaren har strikt (100%) ansvar för sin hund.”

”Samhället” är i det här sammanhanget ofta detsamma som ”stadsdelar”, eller ”tätbebyggda områden” där hunden och därmed hundägaren beter sig som någon som stör och inte visar hänsyn.

Lagtexter som kan verka relevanta i sammanhanget:

Den andra, motstridig den första, handlar om Hunden, eller andra husdjur, sällskapsdjur och domesticerade djur. Djur som någon äger och som därmed och står som ansvarig för djurets hälsa:

Djurskyddslag (2018:1192)

Lagens syfte
1 § Denna lag syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur.

Grundläggande djurskyddskrav
1 § Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.

Djur som används i djurförsök ska inte anses vara utsatta för onödigt lidande eller sjukdom vid användningen om denna har godkänts av en djurförsöksetisk nämnd.

God djurmiljö och naturligt beteende
2 § Djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att

  1. deras välfärd främjas,
  2. de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende), och
  3. beteendestörningar förebyggs.

Kompetenskrav
3 § Den som håller djur eller på annat sätt tar hand om djur ska ha tillräcklig kompetens för att tillgodose djurets behov.

4 § Djur ska ges tillräcklig tillsyn.

Djur ska ges tillräckligt med foder och vatten som är av god kvalitet. Foder, vatten och utfodringsrutiner ska anpassas efter djurets behov.

Bindning och fixering av djur
5 § Ett djur får bindas endast om det görs på ett sätt som inte är plågsamt för djuret samt under förutsättning att djuret får behövlig rörelsefrihet och vila och tillräckligt skydd mot väder och vind.

Ett djur får fixeras eller på annat liknande sätt få sin rörelsefrihet begränsad endast om det sker tillfälligt och om det är nödvändigt

  1. av veterinärmedicinska skäl eller djurskyddsskäl,
  2. med hänsyn till säkerheten för den som hanterar djuret, eller
  3. av liknande berättigade skäl.

Inredning och utrustning
7 § Inredning och utrustning i stall, andra förvaringsutrymmen för djur och inhägnader utomhus för djur får inte utformas på ett sätt som

  1. medför en risk för att djuren skadas eller för att djurens hälsa försämras, eller
  2. otillbörligt inskränker djurens rörelsefrihet eller annars verkar störande på dem.

Förbud mot att överge djur
8 § Djur av tamdjursart får inte överges.

Förbud mot att aga, skada eller överanstränga djur
9 § Djur får inte agas, tillfogas skada eller överansträngas.

Utrustning får inte användas på ett sätt som kan orsaka djuret lidande eller skada.

Förbudet mot att tillfoga skada enligt första stycket och förbudet enligt andra stycket gäller inte åtgärder som utförs eller utrustning som används

  1. av veterinärmedicinska skäl,
  2. som en del av ett djurförsök som har godkänts av en djurförsöksetisk nämnd, eller
  3. av liknande berättigade skäl.

Förbud mot sexuella handlingar med djur
10 § Det är förbjudet att genomföra sexuella handlingar med djur.

Förbud mot viss avel
11 § Det är förbjudet att utföra avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för föräldradjuret eller avkomman.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

  1. föreskrifter om förbudet enligt första stycket, och
  2. föreskrifter om villkor för eller förbud mot avel som kan påverka djurets naturliga beteende, normala kroppsfunktioner eller förmåga att naturligt föda fram sin avkomma.

Förbud mot viss avel
11 § Det är förbjudet att utföra avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för föräldradjuret eller avkomman.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

  1. föreskrifter om förbudet enligt första stycket, och
  2. föreskrifter om villkor för eller förbud mot avel som kan påverka djurets naturliga beteende, normala kroppsfunktioner eller förmåga att naturligt föda fram sin avkomma.

Transport av djur
13 § Djur ska transporteras i transportmedel som är lämpliga för ändamålet och som ger varje djur skydd mot värme och kyla samt mot stötar, skavning och liknande. I den utsträckning som det behövs ska djuren hållas skilda från varandra.

4 kap. Vård av djur och operativa ingrepp
Vård av skadade eller sjuka djur
1 § Ett djur som är skadat eller sjukt ska snarast ges nödvändig vård eller avlivas. Om ett djur på annat sätt genom sitt beteende visar tecken på ohälsa, ska vård snarast ges eller andra lämpliga åtgärder snarast vidtas.

Om skadan eller sjukdomen är så svår att djuret utsätts för allvarligt lidande som inte kan lindras, ska djuret avlivas.

Vid behov ska vården ges av en veterinär eller av någon annan som tillhör djurhälsopersonalen enligt lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.

Operativa ingrepp
2 § Det är förbjudet att göra operativa ingrepp på eller ge injektioner till djur i andra fall än när det är befogat av veterinärmedicinska skäl.

Första stycket gäller inte ingrepp som görs eller injektioner som ges i en verksamhet som har godkänts av en djurförsöksetisk nämnd.

Operativa ingrepp ska göras under bedövning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

  1. ytterligare föreskrifter om operativa ingrepp på och injektioner till djur, och
  2. föreskrifter om undantag från första och tredje styckena.

3 § En veterinär eller någon annan som tillhör djurhälsopersonalen enligt lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård ska anlitas, om någon av följande åtgärder behöver vidtas:

  1. operativa ingrepp på eller injektioner till djur,
  2. annan behandling i syfte att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller skada hos ett djur, om behandlingen kan orsaka lidande som inte är obetydligt, eller
  3. behandling under allmän bedövning eller under lokal bedövning genom injektion.

Första stycket gäller inte brådskande åtgärder som vidtas i syfte att rädda djurets liv eller lindra dess lidande.

Tillståndsplikt för viss djurhållning
4 § Tillstånd för verksamheten ska den ha som yrkesmässigt eller i större omfattning

  1. håller, föder upp, upplåter eller säljer sällskapsdjur eller tar emot sällskapsdjur för förvaring eller utfodring,
  2. håller, föder upp, upplåter eller säljer hästar eller tar emot hästar för förvaring eller utfodring eller använder hästar i ridskoleverksamhet, eller
  3. föder upp pälsdjur.

Anmälan om vanvård
18 § Om den som tillhör djurhälsopersonalen enligt lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård i sin yrkesutövning finner anledning att anta att djur inte hålls eller sköts i enlighet med denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller de EU-bestämmelser som lagen kompletterar, ska han eller hon anmäla detta till kontrollmyndigheten, om inte bristen är lindrig och rättas till omgående.

9 kap. Djurförbud och omhändertagande
Djurförbud
1 § /Upphör att gälla U:2022-07-01/ Länsstyrelsen ska besluta om förbud att ha hand om djur (djurförbud) för den som

  1. allvarligt har försummat tillsynen eller vården av ett djur,
  2. har misshandlat ett djur,
  3. inte följer ett beslut som en kontrollmyndighet har meddelat enligt 8 kap. 9 § om beslutet är av väsentlig betydelse från djurskyddssynpunkt,
  4. har varit föremål för upprepade beslut enligt 8 kap. 9 §, om ett djurförbud är befogat från djurskyddssynpunkt,
  5. genom en dom som har fått laga kraft eller genom ett godkänt strafföreläggande har befunnits skyldig till djurplågeri enligt 16 kap. 13 § brottsbalken, eller
  6. genom en dom som har fått laga kraft eller genom ett godkänt strafföre-läggande har befunnits skyldig till brott enligt 10 kap. 1-5 §§, om ett djurförbud är befogat från djurskyddssynpunkt.

Omfattning av och upphävande av djurförbud
2 § Ett djurförbud enligt 1 § får avse alla djurslag eller begränsas till ett eller flera djurslag. Ett djurförbud får också avse förbud att ha hand om fler än ett visst antal djur. Ett djurförbud får även avse andra begränsningar i rätten att ha hand om djur.

Ett djurförbud kan gälla för en viss tid eller tills vidare.

Tillsynslagen

Lag 2007:1150 om tillsyn över hundar och katter trädde i kraft den 1 januari 2008. Lagen föreskriver att hundar och katter ska hållas under sådan tillsyn och skötas på ett sådant sätt som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter. Hundar ska vara id-märkta och alla ägare har en skyldighet att registrera sig som hundägare i Jordbruksverkets register.

1 mars till 20 augusti
Under tiden 1 mars tom 20 augusti ska hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt, under den övriga tiden av året ska de hållas under sådan tillsyn att de hindras från att driva eller förfölja vilt, när de inte används vid jakt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som avviker från ovanstående. Om det behövs till skydd för viltet får sådana föreskrifter innebära att en hund ska hållas kopplad.

Ovanstående innebär inte automatiskt att hunden måste vara kopplad, den måste dock stå under sådan lydnad som om den vore kopplad. I vissa områden råder alltid koppeltvång och på vissa platser totalt hundförbud, det är t ex vanligt med koppeltvång i offentliga parker och med hundförbud på lekplatser, kyrkogårdar och allmänna badplatser. Information om detta framgår av kommunens regler som varierar från kommun till kommun. Eftersom du som hundägare är skyldig att känna till vilka lagar som gäller är det lämpligt att du kontaktar Miljö- och hälsoskyddskontoret i den kommun där du bor eller vistas för att få information om vad som föreskrivs i just denna kommun.

En skada som orsakas av en hund ska ersättas av dess ägare eller innehavare.

Strikt ansvar gäller
Hundägaren eller den som har hand om hunden har ”strikt ansvar” och är alltid skadeståndsskyldig oavsett hur olyckan gick till. Man har dock rätt att kräva tillbaka pengarna från den som egentligen och bevisligen orsakat skadan. Det strikta ansvaret gäller även om ex en annan lös hund kommer in i din trädgård, oavsett staket, din hund är bunden etc. Blir den andra hunden skadad är du som ägare skadeståndsansvarig, trots att den andra hunden inte har på din tomt att göra. Detta ansvar kan dock jämkas eftersom även den andra hundägaren har strikt ansvar och därmed borde ses som medvållande. Kontrollera att din hemförsäkring även innehåller en ansvarsförsäkring, det kan annars bli mycket dyrt om din hund ställer till med något.

Lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter

Strikt skadeståndsansvar för hundägare

Ersättning för skador orsakade av hundar

Citat:

19 § En skada som orsakas av en hund skall ersättas av dess ägare eller innehavare, även om han eller hon inte vållat skadan. Vad ägaren eller innehavaren har betalat i skadestånd har han eller hon rätt att få tillbaka av den som vållat skadan.

Överklagande m.m.
25 § Beslut enligt 8 och 15 §§ ska delges den mot vilken beslutet avses gälla. Delgivning får inte ske enligt 34–38 och 47–51 §§delgivningslagen (2010:1932). Lag (2010:1978).

Ändringar1
Ändrad: SFS 2010:1978 (Ny delgivningslag)
/Upphör att gälla U: 2023-01-01/

26 § Länsstyrelsens och Polismyndighetens beslut enligt denna lag och beslut om registrering av hund som meddelas av Jordbruksverket eller av den som ansvarar för driften av registret får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Om beslutet har meddelats av en organisation tillämpas 36–39 §§ och 42–47 §§förvaltningslagen (2017:900).

[S3]Jordbruksverket för det allmännas talan i förvaltningsdomstol, om det överklagade beslutet har meddelats av en organisation.

[S4]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2018:830).

6 kap. Gemensamma bestämmelser

1 § Skadestånd med anledning av personskada kan jämkas, om den skadelidande själv uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har medverkat till skadan. Skadestånd till förare av motordrivet fordon som har gjort sig skyldig till rattfylleri eller grovt rattfylleri kan även jämkas, om föraren därvid genom vårdslöshet har medverkat till skadan. Har personskada lett till döden, kan skadestånd som avses i 5 kap. 2 § också jämkas, om den avlidne uppsåtligen har medverkat till dödsfallet.

[S2]Skadestånd med anledning av sakskada eller ren förmögenhetsskada kan jämkas, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan.

[S3]Jämkning av skadestånd enligt första eller andra stycket sker efter vad som är skäligt med hänsyn till graden av vållande på ömse sidor och omständigheterna i övrigt. Lag (2001:732).