Om att ha hund i stan

Citat från Svenska Kennelklubbens sida:

”Väljer du bort hund för att du bor i en tätort eller i en lägenhet? Då kanske du ska tänka om. Visst kan man ha hund även i stan trots bilar, bussar och cyklister, okända människor och hundar, picknickrester och andra spännande smaker och lukter – det gäller bara att anpassa sig till situationen och att kanske vara lite extra uppmärksam. För hunden spelar det inte så stor roll om ”inomhus” är en lägenhet på fjärde våningen eller ett hus på landet. Det viktiga är att den får komma ut och får stimulans för kropp och sinne.”

”Hundägare i stan.” Broschyr från SKK

Citat:

Kurser, utbildning
Som hundägare har du stor nytta av att gå på kurs med din hund. Över hela landet finns klubbar och privata instruktörer som ordnar kurser för hundar och för hundägare i alla åldrar som vill lära sig mer. Ju tidigare man börjar träna hunden desto bättre. Vanlig vardagslydnad handlar om att gå fint i koppel,
komma på inkallning, hålla kontakten med husse eller matte, umgås med andra människor
och hundar.

Ja, kort sagt allt som en hund behöver kunna för att leva i ett modernt samhälle.
I Svenska Kennelklubbens tidning Hundsport finns annonser om kurser. Svenska Brukshundklubben har
kurser på alla stadier, rasklubbarna brukar ordna valpträningar och många av våra specialklubbar, länsklubbar och lokala kennelklubbar arrangerar kurser av olika slag. Naturligtvis kan du också leta på nätet, men var noga med vilken instruktör du väljer.”

Men vilka krav ställer vi på hunden ute i stadslivet?

I samma broschyr lite längre ner. Citat:

”I en stad finns många utmaningar för hund och hundägare – här finns en massa oväntade ljud och nya lukter, trafik och övergångsställen, svängdörrar och rulltrappor, farligapicknickrester, grannar som går i trapphuset och okända människor och hundar överallt.
Visst kan det vara tufft att bo med hund i stan, men stadslivet har också många fördelar!
Hundar mår bra av stimulans i lagom dos, precis som vi människor – och i stan händer det ofta något bara man öppnar dörren!”

Men var finns sådana kurser där hundägaren med sin hund får lära sig att hantera sådana utmaningar?

SKK rekommenderar, citat:

”12 smarta regler

Plocka upp!
Plocka upp efter din hund – hundbajs och markerande hundar skapar irritation!
Håll din hund kopplad!
Visa hänsyn mot din omgivning,låt inte din hund springa lös på allmän plats!
Inga skällande hundar! Ingen uppskattar ihållande hundskall!
Inga jagande hundar!
Varken vilda eller tama djur ska jagas okontrollerat av din hund!
Res med din hund på rätt sätt!
Ta din hund till anvisad plats på allmänna färdmedel! Lämna aldrig din hund i varm
eller iskall bil, eller kopplad i kofångaren!
Lämna aldrig din hund kopplad utan tillsyn! Din hund kan både skada och skadas.
Tillfället gör tjuven!

Visa hänsyn mot andra hundar!
Respektera att alla hundar varken vill eller ska hälsa på varandra!
Visa hänsyn mot andra människor!
Du och din hund behöver inte ta störst plats i det offentliga rummet!
Utsätt inte din hund för fyrverkerier!
Smällare och fyrverkerier kan både skrämma och skada din hund för livet!
Försäkra din hund!
Ha din hund försäkrad – det är den värd!
Behandla din hund med respekt!
En hund är varken en leksak eller en
accessoar!
Ägarregistrera din hund! Att din hund är id-märkt och ägarregistrerad i DjurID.se är ovärderligt
om din hund kommer bort.”

Min uppfattning är den att för Hunden, speciellt Hundvalpen, är livet i Människans samhälle lika okänt och egendomligt som om du själv plötsligt skulle föras bort till en annan planet, med ett folk som mycket väl kanske ser dig som ”sin egendom”, förväntar sig en massa oskrivna lagar och regler, vett och etikett, men framför allt att acceptera allt konstigt, ovant och okänt, utan att du reagerar med rädsla, skräck eller panik.

Många hundägare har bil och hunden lär sig att anpassa sig till att låta sig transporteras i en bil.

Vad händer när hunden möter stadslivet utanför bilen?

Kraven på anpassning, förtroende för ägaren och annat liv runt omkring, ökar!

Alltfler hundägare och hundar bor i städer och tätbebyggda områden.

Visst, det finns hundtränare och hunddagis som aldrig förr, men är inte också dessa verksamheter hållna inom en sluten och, förhoppningsvis, för hunden, trygg och lättsam miljö?

Allt fler matställen och butiker öppnar upp så att hundägarna kan ta med sina hundar in, utan att det kan uppfattas som störande eller som hygieniska hälsorisker.

Vi kan diskutera hur att anpassa hundarna till högteknologiskt avancerade miljöer, men dagligen kan vi se hur även medmänniskor kan ha svårt att hantera helt oförväntade och överraskande situationer.

Därför, menar jag, borde även Hundvärlden inse att sällskapshundar med olika ursprung och härstamningar, också behöver träning i sådana miljöer som tunnelbana, hiss, spårvagn, pendelbåt, rusningstid vid t ex Sergels torg, promenad i Sturegallerian, utelivet i City, plötsligt framspringande barn, utrop från människor som antingen blir överförtjusta, eller arga och hatiska, bara de ser någon som är ute och går med hunden.

De som har umgåtts med hundar i sin dagliga tillvaro, vet att grundtipsen är två:

Hunden behöver få springa bland stockar och stenar. Lära känna sina ursprungliga behov, utan att därför inverka störande på människor, hundar eller andra djur.

Var finns sådana instängslade områden för hundar runt i Stadens stadsdelsförvaltningar?

Det andra är att hundar, liksom vi själva, behöver få tänka.

Vi matar våra hjärnor med utmaningar nästan dygnet runt, medan hundarnas liv blir antingen innehållslöst och med tiden passiviserande apatiskt, eller tillrättavisningar utan tillfällen till empatisk träning.