Proust öppnar: ”Senare i livet ser vi på saker och ting på ett mer praktiskt sätt, […] men tonåren är den enda period då vi lär oss något.”

Ordmassan tas ur sitt sammanhang, snuttifieras, kanske kompletteras eller omgrupperas, för att därmed, som en sampling, remixas in i en ny kontext.

Livet är en extremt absurd historia och endast Gud vet vad det är som sker under tillvarons yta. En motgång kan vara en kamouflerad medgång och vise versa. Tillvaron är magisk.

Det handlar om en tro som förutsätter jaglöshet och ett vidgat medvetande.

Hund är på grekiska kynos – de var alltså kyniker, alltså inte riktigt det som västerländska filosofer till vardags avser med cyniker. Dagens cyniker tycker att kärleken är fin men att den är ändå en illusion.

Diogenes hade bara hundar till vänner och bodde som en hund, på en strand utanför Aten, några hundra år före vår tideräkning

Egendom – detta objekt för affektion – föder ju sorg.

Dionysios talar om det gudomliga mörkret, en metod som vill undvika att förminska det gudomliga genom att stänga in det i mänskliga kategorier.

Det kaos som tycks finnas hos dåren är kaoset som karakteriserar verkligheten. Hela ifrågasättandet genom banalisering och upprepning av självklarheter, är ett apofatiskt tillvägagångssätt.

Fragmentarisering är ytterligare en företeelse som karakteriserar dårarna och kommer till slut också att tolkas som livsstrategi, stil och berättarteknik.

Dårarna talar ofta på ett märkligt sätt, deras språk består ofta av obegripligheter blandade med svordomar. Nedmonteringen av det vackra språket med dårskap, och det ytterst vulgära språket blir då inte bara en upprörande provokation, utan också en sakral gest.

Det handlar om en tro som förutsätter jaglöshet och ett vidgat medvetande.

De tar glädjen på allvar och gör sig av med allt vad de äger för att leva utfattiga. De bara fötterna fascinerade och skrämde det ryska folket i århundraden.

Innan Sankt Petersburg började kallas Sankt Petersburg hade staden lystrat till namn som Nevalinna, Slotburg, Petrograd. Det skulle inte förvåna om den snart döps om till Putinburg.

Ivan den förskräckliges far var förresten Rurik – en svensk viking. Och det var vikingar som först grundade staden Kiev.

Den heliga dåren är den ultimata rollmodellen. Så spelar du idioten:

Han är märkligt tom (som noll), men genomsyrad av en önskan att gå vidare och lära sig. Detta åtagande verkar vara dumt, men är det så?

Dåren ska vara smutsig och lukta äckligt och på alla sätt inge avsky. Detta var tanken att ”avbilda en helt vacker människa”.

De kan bräka som får i eller kasta nötter omkring sig under fredagsmyset.

”Moskva – Petusjki” är ett fyllos berättelse om sitt försök att resa från Moskva till en förort med pendeltåg. Blandningen av svärord och obegripligheter i hans språk tolkas inte som fyllesnack utan som dårens gåtfulla tal.

I stora, tysta rum, dyrt möblerade och kvävda med frodiga mattor, slog gruppens okonventionella målningar och tryck ett förutsägbart strängt ackord, bland dem särskilt en naken affisch av en kvinna som förvirrade många självbelåtna Dresdenare.

När han vaknar nästa morgon, i sin egen säng, verkar allt normalt. Han lurar familjemedlemmarna och vännerna att ta en promenad och sätter eld på huset medan de är borta. När gruppen rusar tillbaka, skrämd av elden, erkänner han att ha anlagt den och springer vilt omkring.

En regnig dag i Soho. Inom de närmaste tio minuterna hittar jag Idioten på två andra platser. Efter den tredje spottingen är jag inte säker på om min nyfikenhet har ökat eller om jag nu bara känner mig tvungen att vara med i hypen.

Men när jag kommer hem senare på kvällen. På min bokhylla i vardagsrummet, hemsökt men ofarligt, sitter Idioten:

”Ni ser väl att karlen är galen. Varför har ni skickat på mig honom? Har jag så ont om dårar att ni måste ta hit den där för att plåga mig med sina galenskaper?

Pop insåg att hans heroinberoende förstörde honom och checkade in sig på neuropsykiatriska institutet vid University of California i Los Angeles för att få hjälp att bli nykter.

Bowie var en av Pops enda besökare under hans vistelse. Pop påminde sig: ”Ingen annan kom…inte ens mina så kallade vänner i LA.”

Både Bowie och Pop ville undvika drogkulturen i Los Angeles och bestämde sig för att flytta till Europa.

De levde i extrem fattigdom och var ständigt tvungna att låna pengar eller pantsätta sina ägodelar. De vräktes från sitt boende fem gånger på grund av utebliven hyra. I januari 1869 hade de flyttat mellan fyra olika städer i Schweiz och Italien.

Detaljerade handlingskonturer och karaktärsskisser gjordes, men de övergavs snabbt och ersattes med nya. I ett tidigt utkast är karaktären en ond man som begår en rad fruktansvärda brott, inklusive våldtäkten av sin adopterade syster. I slutet av året hade dock en ny premiss tagits fast.

Det var inte bara en fråga om hur den gode mannen reagerade på den världen, utan också om hur den reagerade på honom. Genom att utforma en serie skandalösa scener skulle han undersöka varje karaktärs känslor och spela in vad var och en skulle göra som svar.

Rabia introducerade kärleksmystiken, som innefattar hela skapelsen. Sedan gav hon bort allt hon ägde – vackra klänningar och pengar – ja, även sitt hus, för att själv börja leva som hemlös, på allmosor och Guds försyn.

Hon föddes i en liten belgisk stad, St-Truden och blev föräldralös i tonåren, och arbetade som herdinna.

Dagen före kejsarinnans död gick hon runt på gatorna i Sankt Petersburg och ropade: ”Baka blinier! I morgon kommer hela Ryssland att baka blinier!”. Att göra blinier är traditionellt förknippat med begravning – och mycket riktigt, dagen efter dog kejsarinnan.

Några dagar före barnbarnsbarnet till Tsaren blev mördad gick hon omkring på gatorna och torg, och sade: ”Blod! Blod! Blod!”

Den allmänna opinionen var redan under hennes livstid splittrad ifråga om var hon bara var en sinnessjuk galenpanna eller Guds budbärare som agerade väckarklocka för sin omgivning.

En helig dåre är utåtagerande och agerar mitt på torget. När folk såg på spelade han vansinnig, och när de tog hand om honom var han som förryckt, bankade på dörrarna i stadsporten och dreglade i skägget.

Det handlar om en tro som förutsätter jaglöshet och ett vidgat medvetande.

Det handlar alltså om ett universellt fenomen som förekommer i så gott som alla kulturer och tider – till och med något så kontroversiellt som jämlikhet mellan könen.

Bland s. k. enkelt folk och samhällets olycksbarn är de kärleksberusade mycket respekterade.

En människa med stark karaktär, som klarar sig helt på egen hand och uppfyller alla yttre lagar, är en biologisk robot.

Han kallade i alla fall sig själv för ”Guds narr” och talade om att göra ”krumsprung i Guds vänners lag”. Händelsen inträffar nämligen först efter hans resa till Egypten år 1291.

Han-shan’s namn betyder ”stenar och träd”, och han gick enligt legenden iklädd en hatt av näver, träskor, lappad rock och med en vandringsstav i handen. Han skrev dikter på stenar och träd – därav hans namn:

De som möter Han-shan
säger att han är galen
och anskrämlig att se på
klädd i lump och trasor
de förstår inte vad jag säger
och jag talar inte deras språk
det enda jag kan säga är:
försök att nå Kalla berget

Från och med 1600-talet börjar de sinnessjuka interneras, muren runt hospitalen blir den synliga beviset på vattentäta skott mellan förnuft och galenskap.

Aristoteles menade att melankoli och vemod gör en till en bättre poet, införstått en bättre, ädlare och sannare människa. Då bör man komma ihåg att melankoli definierades i antikens dagar som sinnessjukdom.

It takes one to know one, som man brukar säga.

Berättelsen handlar om en kluven människa – hälften männsika och hälften varg – snärjd och kvävd i en mentala tvångströjan av låsta traditioner, hyckleri och dubbelmoral.

Ordet xenos, är grekiska och betyder främling. Xenos var ett begrepp för gästfrihet i antikens Grekland. Det handlade om att visa gästfrihet och generositet mot främlingar som rest långväga, ibland lidit skeppsbrott eller på annat sätt var i nöd.

Det finns en ikon, den mest kända är målad av Andrej Rubljov och kallas Treenighetens ikon, på grekiska Xenofilia, alltså kärleken till främlingen.

Gud kräver alltid ett offer i utbyte för att nå kunskap eller insikt – symboliskt eller verkligt.