Ficktjuvar använder mycket sällan våld. Inbrottstjuvar förstör och lämnar efter sig en misstro mot allt och alla. Bedragare lämnar efter sig en skam över att inte i god tid innan ha stått beredd inför deras arbetsbeskrivningar.

Elisabeth Holmes är ett mycket bra exempel.

I ett samhälle som bygger på Libertariansk Individualism, blir var och en utsatt, men också ett Kollektiv, i det här fallet, Silicon Valley, som upprätthåller samma sken i femton minuters rampljus som Elisabeth Holmes iscensatte.

”Fake it til You Make it!” Det är naturligtvis inte något fel med ”Trial and Error”, eller ”Försöka duger”. Var och en måste få lära sig genom erfarenheten. Antingen lära sig genom andras erfarenheter, eller sina egna, eller att ha misslyckats i överensstämmelse med Den Naturliga Avgången genom Urvalsprincipen.

Vår tidsanda ryms i ordet ”Avstånd”.

Med ”Avståndet” ökar Alienationen, främlingskapet, Isoleringen och Utanförskapet. Trots alla kommunikationsmedel och informationskanaler som vi har tillgång till idag, så blir, eller upplever sig, medborgarna alltmer Avståndstagande, Ensamma.

Den fysiska närheten, att kunna läsa av någon annans närvaro i rummet, har blivit alltför kostnadskrävande.

Vi betalar för att vara där vi är, men att vara någon annanstans, är ännu dyrare, om inte helt otillgängligt. Människor (Den Verklighetsundflyende Elon Musk) vill flytta till Mars, men har inte tid till att Rädda Världen först.

Det enda fältet som är tillgängligt är allt som, i någon form, berör Arbetsinsatsen.

Bäst klarar sig Arbetsnarkomanerna, men också de lever med Livet som insats. Det är därför tankesmedjorna har kommit på sådana uttryck som ”Prokrastinering”, ”Egentid” och ”Ekonomiskt Oberoende”.

Hur många av Professionella Bedragare är Arbetsnarkomaner?

Man kan anta att deras gemensamma målsättning är att gå skrattandes till Banken, eller ännu hellre tillbringa tiden på ett avlägset, dialektiskt materialistiskt, Skatteparadis.

Redan Michael Ende skrev om Tiden som egentlig Produkt. Tiden som är den samma som Reallivstiden.

Vi betalar med Livstid, för att, först och främst, kunna klara uppehället och försörja de närmaste. Egentiden är det som blir över, på Transportsträckan mellan Negativ Stress och Tillräcklig Nattsömn.

Medborgarna är så upptagna av Arbetet, så att de, utan Arbete, inte vet vad de skulle ta sig till eller för.

Vi som har tak över huvudet, vatten, värme och tillräckligt med näringsberikande livsmedel ägnar Övrig Tid till att söka efter rätt Stenålderskost, typ Ekologiskt Odlad Spirulina.

Uppfattningen finns att människorna under stenåldern inte hade något annat att göra, än att ständigt och jämnt, leta efter mat. Men hade de ingen Egentid, alls?

Bästa Försvarsmetoden är att kunna Springa fort, så att den Sabeltandade Tigern kommer på efterkälken.

Var och en söker sin Meningen med Livet, medan Homo sapiens sapiens i vår samtid, debatterar Livets Mening.

Risken finns att Ateistiska Libertarianer och Nihilistiska Subkulturella Sekter i Dark Net sätter ut gränserna för Vad som utgör Nödvändig och Tillräcklig Frihet.

Alla kan ju inte syssla med Yttrandefrihet på sin Egentid i Fritid? Den som inte pratar så mycket, har mer tid över till hobbyverkstaden, snickarglädjen eller passionerade Samtycken till Paparazzi-fritt Intimt Samkväm i chambres separées.

Idag påminner umgängestiden mer om en växthusodlad Morot från Nederländerna, än en Niosvansad Katt efter Åtta Liv.

Umgängesrätten beror ytterst på hur mycket var och en har Rätt till att bruka sin egen Livstid, enligt egna uppsatta ramar.

Hur många är Ekonomiskt Oberoende?

Det beror förstås på hur man definierar ”Ekonomi”, eller ”Oberoende”?

Determinismen finns ju där ändå.

Diverse mångmiljardärer, även om de har så gott om råvaror och materiella resurser, klarar sällan av att hålla sig borta från Stamkulturen. Att hoppa av Statusjakten kräver, utan Överflödande tillgång på Viagra, sin Virile Man.

Ekonomiskt Oberoende går att mätas i Arbetsinsatsen i Avståndet mellan Trädet och Huset.

Den som har tillgång till ett träd, har möjligheten att tillverka ett Hus, men endast med de verktyg och hantverkskunskaper som när nödvändiga för Överbryggandet av Avståndet mellan Råvara och Färdig Produkt.

Det är här Bedragaren gör en Galant Entré i Ingången till Röda Mattan.

Bedragaren, typ Bedragarna i H. C. Andersens saga Kejsarens Nya Kläder, är egentligen Tricksters och Skojare. De är på sitt sätt Iscensättare av Karma.

Utan att hänga upp sig alltför mycket på den redan alltför utnyttjade Stereotypen, hämtar Bedragarna ut Vinsten medan de Osynliga Råvarorna, i Bedragarnas Skenverklighet, omvandlas till Färdig Produkt, typ Osynliga Kläder. Numera skulle Oliver Twist kunna utföra Konststycket utan större Arrangemang. Lite Manipulation här och lite Manipulation av Subliminal Uppfattningsförmåga, så skulle Saken snart vara Biff.

Man kan anta att även underkläder ingick i beställningen av Fåfängliga Märkeskläder?

Hur skulle annars Kejsaren kunna vara helt Naken, på processionen under Baldakinen?

Den som anser sig vara Ekonomiskt Oberoende, kan i högsta grad vara beroende av Gemene Mans Beundrande Blickar. Mycket sällan är det någon Ekonomiskt Oberoende som drar sig tillbaka för att leva Eremitliv.

Möjligtvis Ludwig Wittgenstein, i sin stuga i Norge?

Hur många kreativa Uppfinnare vågar ta steget fullt ut, ge bort allt vad de äger och har, för att än en gång starta om med endast två tomma händer?

Ekonomiskt Oberoende använder det mesta av den Vakna tiden till nya Kapitalinvesteringar, som i sig blir till Nya Förutsedda Tillgångar, omsatta i t ex Obruten Mark, Orörd Natur, Rara mineraler eller Jakt på redan Utmattningsdeprimerade Frilevande Varelser.

Det är betydligt mera sällsynt att Ond Människa blir God, än att God Människa blir Ond. Detta beror naturligtvis vad Gemene Man menar med ”god”, respektive ”ond”. Det tillhör ju allmänbildningen att känna till att den enas Död är den andras Bröd.

Trots vad Prästen i Predikstolen utlovar är den Smala Vägen till Himmelriket alls inte lika Tilltalande Underhållande Rolig och Stimulerande, som Icke Hastighetbegränsad Autobahn till Helvetet.

Liksom mången av Kriminella gängmedlemmar, inser även Goda Män att the Tipping Point är överträdd redan före Avgången.

De redan Onda Männen äger ingen ringa förhoppning om motsatsen.

Det är väl just det som borde ha blivit en Bakläxa inklusive Minnesbeta. Istället Inleder Frestelsen till ännu mer Djupliggande Serpentinvägar ner i Avgrundens Marianerdike.

Arbetsnarkomanin går, rent bokstavligen, men ändå symboliskt, ut på att Gräva där man redan går och står.

Ju längre ner en kommer i Passionens Kvicksand, desto svårare är det att återvända upp på Torra land.

Detta begriper gängse Bedragare. De låter någon annan Gräva, typ Grävande Journalister, med den själva går skrattandes till Cayman Islands eller Genèves Sifferkonton.

Redan från Koltålderns Barnsben vet Bedragaren in Spe hur en Slipsten ska dras.

Det börjar med en hattnål och slutar med en Huvudsvål.

I en Uppfostringsanstalt för Unga Obemedlade Män, lär de sig på sina fem fingrar den svåra konsten att först plocka ut russinen ur kakan, äta upp den, men sedan, som genom ett Bedrägligt Mirakel, ändå ha kakan kvar tills det kniper i magkänslan nästa gång.

Detta kan liknas vid mytologiska förebilder som grisen Särimner, Ymnighetshornet samt Kung Midas Klåfingriga beröringspunkter, tangeringsytor och kontaktnät på allt Tillgängligt inom en Armslängds avstånd.

Det är alltså Spiken i Soppan:

Hur att Återge den Solipsistiska, Individuella, Välisolerade Alienationen såsom Drömläget för en Ung Pojkvasker utan minsta Framtidsförhoppningar inom Synhåll.

Hur man än drar sig undan, så har man ändan bak.

Hur vet Kejsaren att Goth Lolitan verkligen Avgudar honom på hans egen premisser, villkor och meriter, eller endast visar upp sina negligerade Behag för hans Oberoende Kapitalplaceringars skull?

Brahe lät bygga Uraniborg och närbelägna Stjerneborg på ön Ven, vilka blev ett astronomiskt forskningscentrum i sin tid.

Brahe kunde i sin bok De Nova Stella bland annat bevisa att en ny stjärna, som han observerade i Cassiopeias stjärnbild 1572. De högre sfärerna var perfekta och inte kunde ändra sig.

Det är här som själva, den Theranos-Thanatos Ekluten påvisar Avståndet mellan en Ekonomiskt Oberoende Libertariansk Ateist och en Äkta Bedragare av Gott Virke.