En Gång för bara några årtionden sedan, fanns det en levade varelse som kallade sig själv och likartade för Människa. Det som nu står skrivet i Stjärnorna, har aldrig tidigare skådats av Mänskligt Öga.

Många år senare när den Megalomana Hjälten hade förlorat Mästartiteln som Guds Krona på Skapelsens Verk, skrev Hen ner sitt Symboliska Värde till endast ”Bara en Människa”.

Efter ett Otal Antal Veritabla Misslyckanden sökte Människan återuppstå som Skapelsens Krona, till mer Postmodernt Högst Upp till Näringskedjans Svagaste Länk.

Att den Svagaste Länken var utförd i 24 karat gjorde inte Sakförhållandet mellan Fortlöpande Verklighetsberättelse och Människans korta Kapitel, Unset Konkret mer Evidensbaserat Spänningsladdat.

För legaliserade Incelluliter och Militanta Discordianer låg Målsättningen genom Den Slutgiltiga Lösningens Sista Strid, i Selektiv Skumläsning av Huntingtons The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order (1996).

Ej att förväxla med Huntington’s Disease.

Huntington var inte den första att förhålla sig till Verklighetsberättelsen som en Falsk Väns Objektifierade Uppfattning om Hur Människan kämpade med Näbbar och Klor för att snarast möjligt, utan vare sig självspillan eller tidspillan, nå fram till Domedagen före den Gudaskymning som Hopiindianerna Förutsagt i Livets Väg.

Huntington betraktar denna civilisationernas kamp som tydligast mellan den Introverta Inverterade och Extroverta Extravaganta Tvävägs Världsbild.

Dock förutspår Huntington att den främsta ekonomiska och materiella utmaningen mot väst kommer från den ariska civilisationen och beror i grunden på att den står i symbiotisk förbindelse med uppfattningen om västerländsk hybris hur att varsebliva hela världen som en enda cybernetisk-binär Koherens.

Huntington menar att det som ses som universalism i västvärlden snarare betraktas som imperialism i övriga civilisationers visionära grepp. Vidare menade han också att västvärlden – som möjligen stod på sin topp åren runt – inte kom att få en dominerande ställning genom överlägsna idéer, värderingar eller religion utan genom en överlägsenhet i förmågan till självuppfyllande Önsketänkande.

Den västerländska civilisationen förlorar enligt Huntington i snabb takt terräng till övriga indifferenta, annorlunda civilisationer, i och med att västs relativa ekonomiska och militära ställning successivt exponentiellt övergår i stadiet inlärd hjälplöshet.

Då Huntington hävdar att kulturen följer makten, menar han att attraktionen i västs kultur, ideologi och samhällsinstitutioner för eliter i andra civilisationer minskar när väst inte längre utmärker sig som allra bäst.

Det är inte särdeles svårt att genom Fritt Associativt Steganografiskt Ordkonstmakeri, också kallat för ”Faction” uppställa Huntington i samma division och på samma spelhalva som Gobineau.

När Gobineaulinjen inte höll måttet, lades krutet istället ner på Bikinilinjen.

Som en passionerad besatt funderade Gobineau över varför stora civilisationer gått under och försvunnit. Innan någon annan hunnit förklara frågan som ett skenproblem, profeterade han om förfallet som en konsekvensen av Degenerationen av Folkmassan som undergått sådana förändringar att den inte längre är av samma rasmassa som de som en gång byggde Babels torn. Vidare så antar han att ”den estetiska kuggfrågan överskuggar historiens alla övriga problem, [att] i den finns nyckeln”.

Han fastslog vidare utan minsta tvekan som ett visualiserat läppdarr, att mänskliga rasmassor ägde olika begåvning, att den vita rasmassan är vida överlägsen de andra i själva fallet, och kommer till slutsatsen att rasremixen, ”bastardisering”, leder till försämring av ”folkproppen Orvar” och slutligen till samtliga av trafikanters, passagerares och patienters naturliga avgång vid sista Terminalstation.

Processen har pågått så länge att den nu, förbipasserad sista Tipping Point är oåterkallelig och han räknar, med bibelns hjälp, också ut att den slutliga katastrofen inträffar vid Bäst-före-datum, om ca sex eller sju dagar.

Av Gobineau kan Gemene Man lära sig hur att, då Fantasin får Verka fritt, kan Sju måndagar i samma vecka verka som lika Predestinerat drabbande nutidens Verklighetsberättelse, motsvarande endast Sju Svåra År, inklusive Gräshoppsrobotarnas Förvanskande Wienervals.

Även om Nulägets Demagoger hellre vill hänvisa till Gobineau, så var han långt ifrån den Första som drog Alldeles Förhastade Slutsatser om En Alltför Avlägsen Framtidsdystopi före nästa Söndag som Vilodag, och därmed måste en Äkta Seriös Spekulant tillräkna också Markisen de Boulainvilliers och hans skyddsling Nicolas Fréret samma Ära och Framstegsvänliga Framgång.

Medan andra medborgare angav tidsbrist som främsta skäl till Uteblivande från Föredragsträsket, hade de Boulainvilliers och Fréret gott om Egentid till, att i början på 1700-talet kulturberikande halvfranska politiserande idéhistoria med ”tvåbenssteorin”. För att försäkra sig om Eftervärldens Respekt gav de postumt ut Historie de l’ancien gouvernement de la France (1727).

Förklaringen till allt elände på jorden var att i Frankrike härstammade det Obildbara Folket, Odalbönderna och Högborgarna, från Intelligensbefriade Rymningsobenägna Legoklossbyggare vilka förläst sig på romaner utan rimlig verklighetsanknytning.

Kanske att Crethi och Plethi så här med Facit i Fel hand, kan bruka Efterklokhetens kranka Blekhet och dra en direkt parallell till den Amerikanska Drömmens Föreställningar om Libertarianska Underdogs?

Det får bli något som Framtiden kan utvisa.

Aristokraterna däremot var ättlingar till de segrande frankofila Anglo-Saxarna.

Här möter vi den aristokratiska rasmassan som har ytskikten inriktat på annan kropp inom den egna folkmassan.

Boulainvilliers idé togs upp av andra, bland dem Montesquieu och den är en av hörnpelarna i Gobineaus historierevisionistiska massteori.

Boulainvilliers, Montesquieu och Gobineau var alla aristokrater, och även om de besjälades av en önskan att utröna de historiska orsakerna till den rådande samhällsordningen kunde vara förankrad i Blod, Svett och Tårar.

Montesquieu ville inte anses ligga på latsidan. Därför höll han sig på Livets Solsida.

I hans Klimatlära, som inte på något vis kan påminna om dagens Klimatförändringsideologi, hör Montesquieus uppfattning av typkaraktärer vilka han menar ha uppstått och nu ständigt korresponderar med det samhällsklimat där Typerna orkar självförverkliga sig själva.

Människor i varma länder krävde lag och ordning i högre grad än folk i norr.

Människor i norr var mer obenägna till att njuta, skapa skönhet och dömde hellre efter utseendet, än ordvalet.

Européer som bosatte sig i Goa kom med tiden att förlora sina yttre särdrag, typ smilgropar. Allt på grund av klimatet.

För Spengler innebär varje kulturberikande handling som ett specifikt sätt att tänka, känna och betrakta världen med stoiskt överseende. Subkulturerna kännetecknas av Vilja till Evig Kreativitet. Dessa har i sin tur indelats i från varandra inbördes helt åtskilda mentaliteter: apollinsk, magisk och faustisk.

Faustisk kultur karaktäriseras av en världsbild bunden till ett oåterkalleligt undertecknande av Djävulskontrakt. Naturvetenskapen, och i synnerhet den moderna kvantfysiken, är alltså en direkt produkt av en faustisk världsbild.

Även historicismen är emellertid faustisk, liksom föreställningen om varje människas liv som en berättelse om personlig utveckling. Biografin, romanen och självbiografin blir därmed typiskt faustiska litteraturformer. Om ifall Detektiven Allmänheten vill gå till Vägs ände, så finns alltid nya Tankesprång att följa som Ciceroner.

Antinatalism är den filosofiska position som sätter negativt värde på födsel och motsätter sig reproduktion. Antinatalister anser att världen skulle vara bättre om människan försvann spårlöst. Antinatalister anser att livet är objektivt meningslöst, och att livet för alla nu levande androider medför oavkortat lidande för Nästan.

I någon mån kan detta jämföras med Discardianers motvillighet i Allmänhet och Ofrivilliga Incels hypotetiska kärleksförbindelser i Synnerhet.

Annons