Om Mänsklighetens Målbild är att Ifrågasätta Fantasins Gränser kommer hela Verklighetsberättelsen avslutas i ett Rent Vansinne.

Liksom på Tellus och Ute i Naturens Underbara Värld, verkar Homo sapiens sapiens Utesluta sig själv ur Naturens bestämda krav på, Oberoende av den Enskildas Ekonomiskt Oberoende ställning, Allas Underkastelse.

I Förhållande till Naturen intar Civilisationen samma Distanserade, Alienerade ställning som, än så länge och kanske tills vidare, Utomjordingar i Ofrivilligt Utanförskap.

Denna relation tycks också Mänsklighetens Ciceroner förstärka i Önskan om att både behålla den Yttre Rymden som en Hel Kaka, men samtidigt tömma Kaksmulorna i Syltburken.

Var någonstans skulle den Mänskliga Arten befinna sig på planeten Tellus, om inte, i ljusår räknat, i nära anslutning till Solsystemet, Milky Way, Andromedagalaxen och ett, med Mörk Energi som Drivmedel, Pulserande, Evigt Oändligt Universum.

Dystopisk Mörk Materia kan fungera som Dörröppnare till andra Dimensioner utanför Rummet, Tiden och Inbillningsförmågan. Med Inbillningsförmågan är det som allting annat; Trial and Error och Övning ger Färdighet.

Med en sådan konkret substans inuti Glömskans Mörker kan den, än så länge hypotetiskt, utgöra Inledningen till en Atomdriven Tidsmaskin. Även om Forskare idag hänvisar till Albert Einstein, så glöm för all del inte bort Jules Vernes handfasta pennfäktningar.

H G Wells kan mycket väl ha fungerat som inspirationskälla till Tillbaka till Framtiden, men genom en version av Katharsis bör Gemene man samt Crethi och Plethi genomgå ett, efter Vladimir Majakovskijs Bastubad, ett Hälsosamt Stålbad, med the Ice Man som Tillsynsman och Badvakt, typ Inslag med Bay Watch’s betydligt mer hotta Katt, Alexandra Daddario som utför ett Traditionellt Grötomslag.

Denna hypotes möjliggör nästkommande Spekulation angående Hur Detektiven Allmänheten kan utnyttja, med Hänsynstagande till Personlig Integritet och Privatlivets Helgd, Christofer Isherwoods ursprungligt bevingade citat:

”Jag är en kamera med öppen slutare, helt passiv, mekaniskt registrerande.”

En närliggande, mer Warholskt betonad, sentens lyder: ”Jag är din Spegel”.

Införstådd med de båda budskapens innersta betydelsebärande innebörd, kan den Hågade Frimodiga Livsanden ställa sig bakom versionen:

”Älska din Kroppkaka såsom Dig Själv.”

Patti Smith har en mer Subjektiv Attityd till Närläsandet av Kontextens Koda.

Det semiotiska Tecknet för ”ord”, kan inte bli annat, än ”ORD”.

Någon Rättshavererande Bokstavstroende kan mena att ”ORD” består av flera tecken, ”O”, ”R” och ”D”.

Det finns alltså en underförstådd, outtalad, oskriven regel mellan raderna om hur att först finna den felande länken mellan Bokstäverna, så att ett lätt uttalat Ord, men fortfarande utan verklig betydelse, uppstår som av sig själv.

Med den erfarenheten i antingen bakfickan eller skjortärmen, kan samma konststycke utföras, över mellanrummet, men från Ord till Ord och därpå, om Nöden så kräver, eller ifall Lusten faller på, från Ord till Handling.

”ORD” är på en gång Ljudbild, Ordbild och Symbolbild.

Ljudbilden är fonetisk.

Ordbilden är skriftlig.

Symbolbilden är Fulladdad med Skarpa Förhållningsregler, till exempel i Relation med Före Detta X.

Till skillnad från en vanlig bild, kan Ordens Betydelse endast förstås genom inbillade Föreställningar om Verbala Effektsökerier. En Ordbok har ju något märkligt förhållande till Uttryck av Bokstävers förhållanden till Bokar samt Bokmål. Vitsen kan mycket uttryckas med orden:

En Bokstavstroende Bokmal med Bokstaven i hand håller i Bokstavlig Betydelse den Förbokade Bokmåltiden som Helig.

Medan till och med den mest Abstrakta, i någon betydelse, av Konkret Konst, föreställer något (till och med Ingenting är ju en Föreställning, typ ”Vad finns där?” Svar: ”Ingenting alls!”. Alltså blir även Frånvaron av Något, Någonting).

Men det är först när de sätts samman till en begriplig ordbildning som begreppet kan förstås utifrån Fornkristna Neoplatonistiska Idealförhållanden.

I jämförelse med japanska och kinesiska tecken, bygger ORD på ljudhärmande Onomatopoetiskt informationsdelar, eller Föreställande, stiliserade Begreppsbildningar i Hieroglyfer hämtade från Egyptens gravsättningar under Pyramiderna, som lite senare med Moses som Färdskrivare genom Röda Havet, Inledde ett Troget Förhållande till Gammalgrekiskans Aten och lite senare, den Judisk-Kristna Uppläggningen direktimporterad via Handelsresande i Vassbåtar eller Vikingaskepp, från Antikens Aten och ännu senare överförd till Romarrikets Latin.

Denna Härledning skulle aldrig kunna dras utan den numera lättbegripliga Rosettastenen i Sann och Ärlig Kulturberikande Anda.

En Hieroglyf blir ju först betydelsefull då någon kan sätta ord på den.

Att en Stiliserad Falk föreställer den Falkliknande Horus, kan ju nästan var och en som inte är infödd Analfabetisk Ordblind Dyslektiker med Omedelbar Intuition, anta som grov, men ändå Avancerad Gissning.

Det är fortfarande ifrågasatt, men vissa Faktaresistenta Uppgiftslämnare menar att det var lärjungar till Plotinos som förde vidare Meditationstekniken till de Gamla Indiska Asketerna som så småningom skulle inbädda dem i de Österländska Vishetslärorna.

ORD består av en Översinnlig, Öververklig och då och då till och med nästan Ovederhäftig, Obekräftad, Obegriplig, Massa.

Massans Materia, Ethern, överförs via Ljudvågor från någon Redan insatt i Utövad Erfaren, vars Ordbildning uppstår då Bokstaven associeras till ljudhärmande uttalanden, typ Vokalen ”Å”, som också kan associeras till Substantiv med betydelsen, ett flytande vattendrag, med ett större utflöde än en porlande Bäck, men ett mindre utlopp än en Bred Flod med utdragna Flodbäddar, eller en Älv i stridande, virvlande strömmar.

En väsentlig väsensskillnad är att Floden utmynnar i ett Delta, medan Älven ofta störtar ut i ett Vattenfall. I båda fallen kan Massans strömförhållanden tillbakahållas i en Dammanläggning.

Ett B låter som ett B, men Stj- som i ”stjäla” och Sk- som i ”skälla”, kan ställa mången Oinitierad inför Undrande Huvudbry. Det är därför som Jorge Luis Borges med flera kan anta att, i något Tolkningsföreträde till Problemformuleringsprivilegiet, Babels Torn haft sådan Oerhörd Inverkan på Språkförbistringstiden.

Människor födda Igår var sedan Koltålderns Barnsben införstådda med att Fantasin gränsar till Upplevelsen i Vanvettets Inferno. Därför hade de inte samma målsättning i Livet som Bokstavstroende Libertarianer med siktet inställt på Frigörande Andning I Mars Plattbröstade lungsäckar.

Mänskligheten är just nu i full färd med två vitt skilda uppgifter. Den ena kommer kräva stora Utgifter och den andra av Faktaresistenta, ifrågasatta Faktoider.

För att först börja med den ena och därpå med en naturlig Övergång, angående den andra, fortsätta inom ramen för samma lokaltid.

Det ena är Föredömligt Kort, men med Utsträckta och Långverkande, Block av helt Plötsligt Oväntade Konsekvenser.

Det andra är Outhärdligt Långt, med konsekvensen att alla Överlevande i det Naturliga Urvalet, kommer att Uppleva en Långdragen Recession, typ Degenererande Regression i Depression.

Före ZigZag inträdde i Nationens Intresseväckande Beteende, stod MI5 med bara två händer framför sig. Som Rediga Män i en actionfilm, typ Örnnästet, kunde ingen sitta på händerna och rulla tummar. ZigZag, en klåfingrig dynamitard fingerfärdig med smutsiga fingrar, tillhandahöll det som fanns inom räckhåll. Omhändertagande tillgrep sig dubbelagenten både det ena, det andre, det uteslutna tredje, och allt annat inom en armslängds avstånd.

Det lite egendomliga är att ZigZag gifte sig med Dagmar Lahlum i Norge, medan Tricycle Trolovade sig med en svenskan Jill Johnson. Täcknamnet kan ha uppstått i en varseldröm, där Tricycle varslade sina trenne figurer, sönerna Erik den halte, Erik den lytte samt Erik Blindstyre.

I Vetenskapens Föreställningsvärld finns Ohållbara utlovade Löften om Ökad Tillgång på Immateriella Affektioner, typ Orimliga Viljeansträngningar.

Så Om bara till en viss del, av Naturliga skäl, Viljan skulle infinna sig i Tid före Utlösningen av Fantastiska Föresatser, kan Vi sikta upp, men ändå med Äran och Hedern i behåll, någon meter över Grantopparna.

En Stridsman glömmer aldrig någonsin, inte ens under ovärdiga, vedervärdiga, oerhört slitsamma förhållanden i slutsteget av Dementia, bort sin Erinran. Dock, detta Påstående är något som Allrahögstainstans aldrig någonsin kommer att varken kommentera eller dementera.

Den som sågar av den gren Hen sitter på, kommer Omedelbart Strax att falla Hals över Huvud Ner på Tallbacken. Intill står Herr Kantarell, med Hatten käckt på Svaj.

Han hette Axel Öman och hade blå kavaj.
I kärlek rikt begåvad hans älskling hette Maj,
hon var förut förlovad med en som var malaj.