Camus Myten om Sisyfos innehåller ingen tid.

Sisyfos är dömd till att rulla upp den där stenen, uppför berget, för att efter att just ha nått toppen, så rullar stenen ner igen och Sisyfos får börja om sitt Sisyfosarbete.

Om ifall Sisyfos hade ingått i ett tidsperspektiv, hade hans meningslösa ansträngningar så småningom lett fram till att han klarade av straffet bättre och bättre. Han skulle kunna finna mening i att utnyttja stenblockets olika ojämnheter och sammanföra dem med för Sisyfos mindre ansträngande rullningar.

Berättelsen om Sisyfos är hämtad från Dante Alighieris Divina Commedia, den Gudomliga Komedin.

Eftersom Sisyfos befinner sig i Inferno, så kommer Sisyfos få rulla stenen uppför bergssidan i Evighet.

Preppern, den Grå Mullvaden och Lolita Style, lever i nuet.

Ute i vardagslivet brer SPEED-mentaliteten ut sig mer och mer, för var dag som går.

Kanske att den uppstod genom det amerikanska samhällets beroende av Adderall?

Kortvarig stress, såsom inför en tävling, är positiv.

Scenartisten är nervös före entrén, men inne på scenen känns allt bra igen.

Dagens samhälle är i mycket uppbyggt på den behavioristiska idén om Straff och Belöning. Problemet med den föreställningen är att den inte ger något utrymme för varken vila, återhämtning eller tröst.

Kännetecken på en framgångsrik tävlingsmänniska, är att denna upplever både träningen och tävlingen som något långvarigt, kul, stimulerande och positivt utmanande.

Ett annat kännetecken är att tävlingsmänniskan är medveten om att ansträngningen och prestationen är tidsbegränsad.

Den kortvariga, vid framgången, belöningen, eller, vid motgången, trösten, är att snart vara uppe på banan igen.

Ansträngningen och Motivationen är aldrig meningslös.

Varje Samhälle upplever sig hotat av Nomader och Nomadiserande Folk.

För att kunna styra dem, ska de snarast möjligast begränsas in i ett avgränsat, mindre område. Straffet för ett allvarligt brott, leder till Frihetsberövande.

Frihetsberövad på Livstid, blir att lära sig leva ett tillräcklig gott och meningsfullt liv också innanför fängelsemurarna.

Men, finns Fängelsemurarna inne i våra huvudet, eller i ett fysiskt rum, utanför? Utan Ansträngning, ingen Utveckling.

Utan Planering, bara ett vilset kringirrande.

Skolan är till för att utbilda oss till det Samhälle som finns idag, inte det samhälle som kommer att finnas i morgon.

Liv är Ansträngning.

Liv är Träning.

Att inte umgås med Främmande, är att i förväg förkasta just sådana Kunskaper som skulle kunna vara till hjälp för en själv.

Prepperns och Survivalistens Föreställningsvärld om en Förestående Katastrof, bygger på en, från början, god ekonomi.

Varför är Samhället så avogt inställt mot Samer, Romer, Resandefolk och andra på väg? Dagligen hör vi talas om det Naturliga Urvalet, Charles Darwins the Natural Selection.

Även om Hypotesen är nog så intressant, så förblir den en sinnebild för Människans beteende. Alla är vi Opportunister, beredda till att ta Tillfället i Flykten.

En envis Myt hänger kvar om Konkurrensen på Liv och död inne i en Vargflock.

Tanken om att Alfa-tiken och Alfa-hanen äter först, för att sedan deras ungar måste slåss om de rester som blivit över.

En vargflock är en familj, inte, likt förvildade hundar kring storstäder, individer med olika egenskaper.

Liksom Människan, överlever Vargflocken genom Samarbete och Upplevelse av Gemenskap. Om Vargflocken blir för stor, delar den på sig. Könsmogna vargungar blir för en tid Ensamvargar, till de har hittat en annan Ensamvarg av motsatt kön för att bilda en ny Vargflock. Vargflockens antal individer begränsas, i motsats till Människan, av Ekologiska Förutsättningar i Biosfären.

Ökar antalet försvagade bytesdjur, så ökar också antalet individer i en Vargflock.

Liksom för Människorna runt ett Middagsbord, är Ätandet en Upplevelse av Social Samvaro. Även om det runt ett Middagsbord skulle finnas sådana Middagsgäster som är Stora och Starka, vill de hellre ingå i den sociala gemenskapen, än roffa åt sig all mat också från dem som inte kan försvara sin tallrik.

Det må vara hänt att en eller flera vargar går in i en fårfålla och dödar så många får som de hinner, men Alfa-paret har inte för avsikt att behålla alla de dödade bytesdjuren för sig själva. Till skillnad från Människan.

I vårt nuvarande Samhälle styr just de som har Erövrat så mycket Byte som Möjligt.

Samhället håller långsamt men säkert på att luckras upp och upplösas i mindre Subkulturer. Varje Subkultur kan anses vara en potentiell konkurrent till det nuvarande Samhället.

Inom informella grupper, ofta med informella ledare, uppstår sådana strukturer som de starkaste i gruppen kan anse som giltiga för alla.

En Nomadiserande Indianstam eller annat Nomadiserande i rörelse, begränsas av dels, logistiken, dels infrastrukturen.

Hövdingen är utsedd till ”Den som Vet och som Alla kan Acceptera som Ledare.”

Hövdingen har ett Råd som ofta utgörs av de mer vuxna, mogna och erfarna inom stammen. Vid ett vägval kommer Hövdingen och Rådet bilda ett Rådslag.

Hövdingen bemöts naturligtvis av Aktning och Respekt, men i Övrigt fungerar Hövdingen som vilken Stammedlem som helst. Ingen Hövding tjänar på att ha en massa värdefulla artefakter som bara tar plats i utrustningen och försvårar vandringen eller resan till en ny, obrukad, plats. Allt detta när något som Preppers och Survivalister sällan tar upp.

Preppers och Survivalister har ett lager och en egendom som de är beredda med i stort sett vilket medel som helst. Ändå vet de att inget lager räcker för evigt.

De måste alltså ha en kommunikation med andra likar i liknande situationer, för att kunna utbyta information, eller samarbeta i en framtida resa.

Den som alla följer, är av dem utsedd till ledare.

Ledaren har Scouter, Spanare, Kunskapare, Informatörer, Vägvisare och Kurirer och Budbärare. Att riskera Gruppens framtid genom att utsätta alla på en gång för allvarliga problem som antingen kunde ha undvikits, eller med lite framförhållning, kan förebyggas, vore för alla medlemmar ett onödigt risktagande.

Var och en vet att Fysisk Ansträngning leder till Fortsatt Överlevnad, men alla i Gruppen behöver Motivation och fortsatt Kamplust och Livsglädje.

Loser är inte den som Gruppen utesluter, utan den som brister i de Egenskaper som behövs för att kunna fortsätta.

Även en orkeslös Åldring eller ett Tafatt Barn, kan utgöra tillräckligt med Inspiration för att fortsätta. Ingen tjänar på att underminera Gruppen med Desinformation, Uppgivenhet, Defaitism, Anhedoni eller Apati.

Det är här som sannolikt Kulturen får en betydelse.

Att sjunga och spela samma musik.

Att forma bilder och mönster som inspirerar till fortsatt Livsglädje och Livskraft.

Att laga sådan mat så att alla vill äta.

Att dricka, för att koppla av och återhämta sig, utan att för den skull tappa jordfästet och sjunka ner i verklighetsflykt.

I Själva Verket förmedlar Varje Prepper och Survivalist en Socialt Deterministisk Verklighetsföreställning.

Det gäller alltså att så tidigt som möjligt lista ut hur den verkar och vad den har för avsikter och mål.