Visdom:

Att veta exakt vad som ska göras, varför man ska göra det, hur och när man ska göra det, och vad som kommer att hända när det är gjort.

Självförverkligande betyder att se vad man går för och göra det, att hitta sin naturgivna plats i världen.

Stjäl av street smart-experterna!

Du vet väl om att du befinner dig mitt i ett brinnande krig, eller hur?

Det blev ”coolt att vara cool.”

Streetsmart: Att vara streetsmart är att behärska alla sociala koder, att ha koll på vad som händer, att ta sig fram på gatan tack vare kontakter och intuition.

Är man streetsmart kan man vara snabbtänkt, svårlurad, misstänksam, rådig och handlingskraftig och man kan anpassa sig efter situationen.

Människor kan ha idealjag och drömmar som inte kan förverkligas. Insikten om detta initierar ofta en svår livskris. Jämför anomi.

Den som har lätt för att skaffa sig detaljkunskaper uppnår ofta dessutom en hög allmänbildningsnivå, och tvärtom.

Booksmart: Stereotypen för en booksmart individ är någon från en överklass socioekonomisk uppväxt, välutbildad, men mindre kunnig och driftig när det gäller att hantera viktiga eller omedelbara beslut i praktiska situationer som är vanliga i vardagen eller ”gatorna”-men i vårt fall, fältet.

Stereotypen av en Booksmart är någon som hanterar vanliga men utmanande situationer (särskilt dåliga eller svåra situationer) endast ur en intellektuell synvinkel genom att basera sina beslut strikt på tillgängliga fakta, ackumulerad kunskap eller personliga insikter som främst erhålls från en utbildningsmiljö.

Stereotypen av en Streetsmart är någon som vet hur man hanterar praktiska situationer i vardagen som är nödvändiga för att ”få saker gjorda” men inte är utbildade eller begåvade akademiskt.

Att kondensera dessa till sina mest extrema och negativa stereotyper:

Booksmarta människor är i huvudsak naiva, lätt manipulerade, känselfria och uppvisar dåligt omdöme i vanliga situationer.

Streetsmarta människor är ointelligenta och oförmögna att uppnå en högre utbildning, men är mer passionerade och kan vanligtvis hitta ett svar på ett problem genom försök och fel.

Välutbildande Booksmarta ska inte utvisas för de fördelar de har lärt sig, akademiskt och teoretiskt.

En status ger ju inte automatiskt kunskap till dessa individer.

Streetsmarta förnedras ofta, bara för att de klassas som de som ”inte hade rätt grejer” för att gå på ett institut för högre utbildning.

Idag om du vill lösa ett problem hittar du ett svar, även om det är felaktigt, online på några sekunder.

Den tekniska revolutionen som pågått under de senaste 50 åren har haft avgörande, långtgående och långvarig inverkan på vår värld och vårt samhälle.

Vi kan enkelt och lätt hitta svar på svåra frågor genom att göra en snabb webbläsarsökning. Kort sagt, om du behöver hitta en lösning på ett givet problem eller ett svar på en svårighet, kommer en snabb webbsökning eller ett mjukvaruprogram sannolikt att hjälpa eller utföra arbetet åt dig.

Men i slutändan förblir den ursprungliga frågan jag ställer obesvarad:

Är det bäst att ha de önskvärda men sällsynta Booksmarta, eller de betydligt vanligare Streetsmarta?

Många människor konsumerar nya och nyfunna intellektuella färdigheter, och anser att överträffat behovet av gammaldags, praktiska problemlösningar.

Världen… samhället… marknaden… är enorm, överbelastad, där alla kämpar för sin ställning och väcka andras uppmärksamhet och nyfikenhet.

Du har lagt ner mycket tid på att förfina din skicklighet.
Du har kommit på många bra idéer.
Du är aktiv i flera sociala medier.
Du har berättat för familj och vänner vad du håller på med.
Och ändå verkar det som om väldigt få ser och uppmärksammar just dig.

De som lyckas har social kompetens; vet hur man tar folk, vet vilka frågor som ska lyftas med vem och som ständigt går sina egna vägar.

De är proaktiva, tar initiativ och har alltid ett mål och ett syfte med sina handlingar, maskerade till andras fördelar.

De är fenomenala på att höja sin egen status och värna om sina framtida möjligheter genom att ha koll på vad som händer, lyssna in de oskrivna regler som gäller i varje enskilt sammanhang och agera därefter.

”Street smart” brukar man kalla den som utnyttjar de genvägar och oskrivna regler som finns, på bästa sätt.

Den “street smartes” vapen är intuition, kontakter och strategi.

Den stora skillnaden mellan att vara ”street smart” och ”book smart” är vem eller vad det är som är står i centrum.

Det handlar om vad DU kan göra för EN ANNAN människa, ett företag, en organisation, eller för samhället med hjälp av din kreativitet.

14 punkter:

Prata med alla om vad du gör och varför det är så viktigt, spännande och intressant.
Bolla idéer du har med inflytelserika personer och be om deras återkoppling.

Lyssna, utveckla och tacka dem sedan öppet.
Kommer det en chans? Ta den!
Skapa chanser.
Vem är aktiv och inflytelserik?

Vem skulle du vilja träffa?
Du utvecklas väl ständigt?
Var strateg.

Ha en baktanke.

Vem kan tänkas vara bra att känna med tanke på det du vill göra?

Engagera dig i överensstämmelse med din plan.
Bygg broar.

Lyft andra människor.
Sök samarbeten.

Tänk ut vad som skulle kunna hjälpa andra.
Var generös!

6 steg som gör dig mer ”street smart”
Men hur gör man?

Du är ju inte född igår och ingen kan anklaga dig för att inte ha försökt.

Att bli ”street smart” handlar om vad du gör.

Tänk igenom vad du vill göra och hur du ska göra det.

Gör detta både för helheten och för varje enskild del du har identifierat.
Handla proaktivt, målinriktat mot en viss person eller målgrupp.

Ibland säger man att motsatsen till streetsmart är booksmart, men det stämmer inte. Motsatsen till gatsmart är jag.

Du kan citera lite olika hiphoptexter sådär.

Jag fattar inte ens vad hiphoptexter handlar om.

Den här låten handlar kanske om att mörda?

Eller om att hoppa frenetiskt på en människas strupe?

Vad vet jag?

Jag behärskar inte nåt streettalk.

Streetsmarta tar sig smidigt fram på gatorna.

Du kan släppa ner en streetsmart på vilken plats som helst på jorden utan en spänn på fickan, och den streetsmarte tar sig tillbaka hem.

Han letar omedelbart upp nån liten bar där han genast blir kompis med bartendern – efter en stund står bartendern och bjuder honom på whisky och berättar sina innersta hemligheter – och sen ordnar bartendern fram nån kompis som driver en taxirörelse och som gratis skjutsar till närmsta flygplats.

Den streetsmarte går in på en bar och blir genast bästa kompis med nån fruktansvärt rik men också fruktansvärt ensam mångmiljardär som sitter ensam och super i baren.

Den streetsmarte lyckas omedelbart känna in vibben – det är den streetsmartes paradgren: att känna in vibbar.

Den streetsmarte känner omedelbart in vibben att den där stackars ensamme mångmiljardären har ett stort oförlöst intresse för irländsk litteratur.

Den streetsmarte har själv aldrig öppnat nån annan bok än plånboken, men eftersom han är just streetsmart så har han plockat upp lite termer nånstans.

Efter några minuter sitter den streetsmarte och den ensamme mångmiljardären och pratar James Joyce och Oscar Wilde.

Efter ytterligare några minuter har mångmiljardären chartrat ett plan åt den streetsmarte och stuckit till honom några tusenlappar att ha som näsdukar.

Så går det till när den streetsmarte tar sig fram i världen.

Jag är mer en sån som aldrig lyckas hitta till flygplatsen.

Jag tar med mig allt som jag kan behöva på en resa.

Jag tar med stora trunkar med strykjärn och kastruller.

När man var tonåring hette det att det var hur lätt som helst att ordna hembränt och knark och vapen och allt möjligt.

Man åkte till vissa platser och så skulle langarna mer eller mindre stå och kasta sprit och knark på en.

Det har aldrig hänt mig.

Det ser langarna på en mils avstånd: den där fjabben ska inte ha nåt.

Jag har varit i Goa och mina kompisar beklagar sig hela tiden att det inte går att gå en meter utan att nån ska sälja hasch.

Va? Säger jag. De frågar inte mig!

Det är ju förolämpande!

Inte för att jag vill köpa, men det är så tydligt att de ser att ”den där tjommen är det inte ens lönt att fråga”.

Vissa människor är streetsmarta.

Jag är mer streetstupid.

En booksmart är introvert, högutbildad och inte särskilt socialt kompetent.

En streetsmart kan föra sig obehindrat i sociala sammanhang, och som genom erfarenheter har tagit lärdom av de misstag vederbörande stött på.

Instinkter är nedärvda beteendemönster hos människan och andra djur som beror av ett bestämt stimuli.

Exempel på en instinkt är hästens flyktinstinkt vid fara.

Orsaken till instinktiva beteenden går ofta att finna i evolutionen.

Enklare ryggradslösa djur styrs i högre grad av instinkter än mer avancerade ryggradsdjur som har större förmåga till inlärning.

Ett djurs behov av att utföra ett beteendemönster beror på att instinkterna ofta är mycket starka och om ett djur inte kan få utlopp av sina instinkter, kan det leda till negativ stress.Be

Förnuft (fornsvenska fornuft, tyska Vernunft) avser de kognitiva delar av en människas psyke som ger upphov till tanken.

Förnuft är människans förmåga till att tänka, ha gott omdöme och ett effektivt beslutsfattande.

Förnuft kan anses vara en filosofisk term med många betydelser, bland annat högre insikt.

Förståndet, inom konsten ibland namngiven Prudentia, avbildas ofta som ett janusansikte, med en vacker kvinna på den ena sidan och en gammal mans ansikte på den andra.

I sin ena hand kan hon hålla en spegel och i den andra en pil med en sugfisk.

Janusansiktet symboliserar den genom erfarenhet förvärvade kunskapen, och förmågan att lära av det förgångna.

Sugfisken symboliserar eftertänksamhet; när dessa sög sig fast på fartyg fick de dessa att segla långsammare eller till stopp trots gynnsamma vindar.

Det latinska namnet för sugfisk är remora remora och remoris betyder långsam.

Att sugfisken ringlar runt en pil symboliserar att den kloke skyndar långsamt.

Spegeln symboliserar vikten av att se sina egna fel och brister.

Prudentia kan också avbildas också med gyllene hjälm och en krans av mullbärsblad.

Då står hjälmen för klokhet och mullbärsträdet för eftertänksamhet.

Man, förutsatt att man överlever, blir med tiden mer vis, genom viljan att vara vis.

Intelligens: Framgång i yrkeslivet, barn utanför äktenskap, kriminalitet, skolbetyg, lön bland annat.

Existensen av en kognitiv elit och som ”drar ifrån”, alltså att skillnaden mellan de intelligenta och de ointelligenta ökade.

Information är kunskap som kommuniceras.

Information är i teknisk bemärkelse detsamma som specifikation, avgränsning, utpekning eller reducering av alternativ.

Informationsutvinning (eng. data mining) eller dataanalys är statistiska metoder för att upptäcka och utvinna för människan meningsfull ny information och kunskap ur data (som även innefattar mönster utan mening).

Genom metadata (information om data) kan maskiner förstå innebörden eller ”semantiken” i data.

Spridning en förutsättning för att informationen ska fortleva (om originalbäraren av kunskapen dör, dör annars också kunskapen).

Kunskap har inte lika stor nytta om den hålls hemlig.

Annons