Ett första Experiment i Associativ Steganografisk Ordkonstmakeri ute i Diskmaskinsrealistisk Nulägesverklighet:

Remixkultur (från engelskans Remix culture och ibland read-write culture) är ett samhälle eller en kultur som tillåter och uppmuntrar bearbetning av konstverk och andra verk genom att kombinera eller modifiera befintligt material för att skapa en ny produkt.

Det började dyka upp i USA under tidigt 2000-tal och omnämndes för första gången i en artikel i den amerikanska tidskriften Time Magazine.

Sedan tidigt 2000-tal, och i sin bok Remix från 2008, har Lawrence Lessig, professor i juridik vid Harvard University, menat att det är önskvärt i en digital tidsålder.

I vissa fall kan remixen låta som originalet men fått en längre speltid.

Den amerikanska lyriska abstraktionen under 1960- och 1970-talet växte fram som något av en reaktion mot samtida stilar som minimalism, hard-edge och konceptkonst, ofta med associationer till naturintryck.

Kontaktytorna mot andra, samtida stilar är flera och många konstnärer rörde sig mellan ett antal av dessa.

Det gäller för övrigt alla kvantgravitationsteorier.

Fermiteleskopet skickades upp som en satellit den 11 juni 2008.

Teleskopet ska utföra flera undersökningar, varav en är att testa loopkvantgravitationens validitet.

Under 1970-talet var musikproducenter som Lee ”Scratch” Perry ute och samlade musik; han spelade in kors råmande, babyskrik, flaskor som slogs mot varandra, ljud som fick färdas genom långa rör, m.m.

Gemensamt för industri är fokuseringen på chock- och terrorestetik, samhällsförfall, förtryck, destruktivitet, övergrepp och problembetonade psykosociala samhällsfenomen. Därmed får musiken ofta en aggressiv, dystopisk framtoning med känsla av hopplöshet. Inom industri finns flera subgenrer från elektronisk noise via Body (EBM) till industrimetal.

I dag används sampling i olika utsträckning inom en lång rad musikstilar, exempelvis reggae, dancehall, hip-hop, modern dansmusik och elektronisk musik som house, trip-hop och drum and bass och även i poplåtar.

Flera miljarder ljusår bort uppstår gammablixtar, de största urladdningarna i universum, enorma utbrott som utsänder gammastrålning. Därför följer de olika vägar, kanter, i det spinn-nätverk universum är byggt av.

Tidsskillnaden bekräftar i så fall loopkvantgravitationen.

Det är en syn på abstrakt bildkonst som funnits sedan denna växte fram i början av 1900-talet, inte minst hos en av dess förgrundsgestalter, Vasilij Kandinskij, som liknade sina egna verk vid musikkompositioner som förmedlar känslor på ett abstrakt vis.

Kurt Gödel visade[139] att det finns lösningar till Einsteins fältekvationer som innehåller slutna tidsliknande kurvor (Closed Timelike Circuits, CTC), vilka möjliggör tidsloopar.

Man använder sig av en rationellt utvecklad matematisk metod för att komponera sina verk, vilka består av enkla arrangemang av identiska och utbytbara enheter, ofta modulära, eller geometriska system och upprepningar, vilka kan byggas på eller dras ut i all oändlighet.

Den kan omformuleras efter behov och delas med andra, samt övertygelse om att kunskap generellt bör vara tillgänglig och kunna delas utan restriktioner.

Vem som helst ska kunna lära sig av den, kopiera den, bearbeta och använda den för vilket syfte som helst och dela med sig av den under oförändrade villkor:

(0) använda materialet eller verket för vilket ändamål som helst.
(1) studera hur materialet är uppbyggt, för att kunna förändra och anpassa det till sina egna behov.
(2) tillverka och sprida kopior av hela eller delar av ett material eller verk.
(3) utöka materialet, och kunna sprida detta enligt ovan.

Det finns andra typer av horisonter.

I ett expanderande universum, bör en observatör upptäcka att vissa regioner i det förflutna kan observeras (”partikelhorisont”), och att vissa regioner i framtiden inte kan påverkas (händelsehorisont).

Cut up-teknik är en aleatorisk litterär metod där en given text styckas upp (skärs, klipps eller rivs i delar) och sätts ihop igen till en ny text.

Idén kan spåras tillbaka till åtminstone dadaismens dagar.

I ett av sina efterkrigsmanifest från 1920 i Paris skriver Tristan Tzara om hur man gör en dadaistisk dikt:

”Tag en tidning.

Tag en sax.

Välj ut en artikel lagom lång för er dikt.

Klipp ut den.

Klipp omsorgsfullt ut varje ord i artikeln.

Lägg alla orden i en påse.

Skaka den försiktigt.

Tag sedan upp urklippen ett efter ett.

Skriv av dem noga precis som de kommer.

Och nu är ni författare, oändligt originell och förtrollande sensibel men ingenting för vanligt sunt förnuft.

Mot slutet av 1950-talet började den amerikanske beatförfattaren William S. Burroughs använda en liknande teknik.

Givet att dessa exempel alla är mycket symmetriska – och därmed förenklade – är det frestande att dra slutsatsen att förekomsten av singulariteter är en artefakt av idealisering.

Satserna säger dock lite om singulariteternas egenskaper.

Den kosmiska censurförmodan säger att alla realistiska framtida singulariteter är gömda i säkerhet bakom en horisont, och därmed osynliga för alla avlägsna observatörer.

Wikipedia är ett exempel på remix där allmänheten uppmuntras att bidra med sin kunskap i en encyklopedi.
Operativsystemet Linux dess kommersiella avkommor som Android och Chrome OS) är ett mycket framgångsrikt resultat av remixkultur.
Flera verk av Walt Disney är remixer av befintliga verk.

Lawrence Lessig kallade år 2010 Walt Disney för en ”extraordinär remixare” och hyllade honom som ett ideal för remixkulturen.

Boken Pride and Prejudice and Zombies (2009) av Seth Grahame-Smith är en remix av Jane Austens roman Stolthet och fördom (1813) och innehåller element från modern zombiefiktion.

Att sampla andra musikverk är ett exempel på att återanvända och remixa för att skapa nya verk.

I samband med att Bob Dylan tilldelades Nobelpriset i litteratur år 2016 kallade kulturkritikern och litteraturvetaren Ingrid Elam Dylan för en remixare.

Kollage är inom konsten en komposition sammansatt av olika material – kartong, snören, tyg, tidningsurklipp, fotografier, och så vidare – uppklistrade på kanvas, kartong eller annan pannå, ibland i kombination med en målning eller teckning.

När en impuls från en nervcell når synapsen kommer svaret resultera i att vesiklar, innehållande signalsubstanser, fuserar med membranet och interagerar med receptorer på mottagarcellen.

Mottagarcellen kommer att påverkas genom att jonkanaler antingen ökar eller minskar sin transportförmåga vilket leder till en höjd eller sänkt vilomembranpotential.

Den förändrade vilomembranpotentialen betyder i sin tur att mottagarcellen ökar eller sänker sin känslighet för ytterligare stimuli.

Om cellen då stimuleras tillräckligt mycket uppstår en ny impuls som förs vidare till nästa nervcell.

På så sätt kan en impuls färdas lång väg genom många nervceller innan den slutligen leder till något.

Det är därför en signal från hjärnan kan passera flera synapser och färdas längre sträcka än nervcellens längd men med bibehållen hastighet.

I BBC News beskrivs denna avsikt som verklighetsfrånvänd, och att den inte återspeglar det svenska juridiska systemet.

Siewert Öholm beskrev samfundet som ett practical joke och ansåg att Kammarkollegiet ”har trampat på religionsfrihetens yttersta fundament, rätten att hålla något heligt”.

Aktionspotentialen alstras närhelst en tillräckligt stor depolarisering av cellen inträffar, på grund av signaler från andra nervceller eller på grund av specifika stimuli.

Fotomontage och collage har traditionellt använts för att framställa konstnärligt intressanta kompositioner, eller för att förmedla en visuell idé tydligare.

Fotomanipulationsmetoden retuschering kan också användas för att städa upp ”stökiga” och oklara motiv eller för att försköna motivet, och retuschering används i alla slags bilder från landskap till mode.

Lessig definierar ordet fri som not free as in beer but free as in free speech, free markets, free trade, free enterprise, free will, and free elections.