En Associativ Steganografisk Ordkonst ur vilket Ordkonstmakaren har samplat lite smått och gott från den idylliska inledningen, genom den traumatiska konflikten och ända fram till memen Slutet Gott Allting Gott.

Mokita är ett kivilanskt ord för den ”sanning vi alla känner till men är överens om att inte tala om.”

Det världsliga och det andliga kan återspeglas i abstrakta mönster, ornamentik och geometriska stjärnformer.

Associativa Steganografiska Ordkonstmakare utnyttjar mycket av vakendrömmar till abstrakta mönster i Bias.

Abstrakt kallas de digitala dragstänger som hos steganografiska samplingmaskiner förbinder språkspelet med spelvariationer.

Inom Ordkonstens narrativ förekommer ofta uttryck som ”…ett flertal studier har visat…”. Samtliga gör det svårt för Mottagaren att avgöra den lösa informationsbitens karaktärsdrag.

Bilden på informationsbiten ersätts med ett mer anonymt abstrakt karaktärsdrag.

Man använder karaktärer som ser bra ut.

Många karaktärsdrag finns kvar vilket gör att man kan sluta sig till att de avslöjar något, vilket kan leda till att felaktiga informationsbitar inte passar in i språkspelet och därför måste ersättas av andra, ibland eget tillverkade, så kallade ”bias”.

Ett enskilt bias inom ett visst område ska anpassas till ett helt annat, utan att nödvändigtvis ha de drag som anses önskvärda.

Ordkonst bygger mycket på associationsheder.

Anspelningar på något som är värt att hedra.

Dissonans är en (obehaglig) känsla som uppstår när man har flera motsägelsefulla idéer samtidigt.

Dissonansen minskar genom att människan motiverar, klandrar och förnekar saker.

Vargen i Bröderna Grimms saga om Rödluvan och Vargen står för främling, våldsverkare, dråpare, eller strypare.

I andra fall kan det röra sig om att bias bara är en titel, typ Vargen.

Varje karaktär spelar sin roll i språkspelet.

Not invented here, eller Not invented here syndrome, förkortat NIH eller NIHS, på svenska ungefär ”Inte uppfunnet här”.

En enskild bias inom ett visst område ska anpassas till ett helt annat, utan att nödvändigtvis ha de drag som anses önskvärda.

Det finns ingen exakt beskrivning, men hur att implicera sig själv och empatiskt sätta in de lösa informationsbitarna i samplingsmaskinens lagringsmedia.

Beteende är en digitaliserad djurlik aktivitet som saknar mening och sammanhang men som här syftar på lämpliga remixar av digitaliserade lösa informationsbitar.

I skalenliga hierarkier åtföljs beteenden av åtgärder vilka är avsedda till att framkalla en reaktion.

En tendens i mänskligt beteende att omedvetet vara selektivt uppmärksam på sådan information som bekräftar egna uppfattningar.

Sammanfattningsvis är beteende en kommunikationsprocess:

Anspelar på ‘grå’: som Gråkappa, Gråben, Gråfot, Grådask, Den grå eller Gråfar.

Efterleden -far är i detta fall inte härledd från ordet fader, som i ”gudfader”, utan från verbet fara, som i ”att färdas”.

Andra anslöt till ’tasse’ (som anspelar på vildmark, ödemark): Tassen, Tassa, Tusse.

Jägaren Den där hårde.
Mormor kan heta Medved.

Oftast är det inte samma person som uttrycker och som ser ut att uttrycka.

Eller att representanter för olika bias inte blir deklarerade.

I de senare fallen kan det handla om bias som helt utelämnas, något som medför att andra bias framstår som neutrala och sakliga.

I dessa fall finns en underlåtenhet att skriva ut inom vilka områden den är verksam.

Ofta anges rationella orsaker.

Ofta är sådan rationalisering dock en efterhandskonstruktion.

Den kan grunda sig på att vissa informationsbitars karaktärsdrag anses onaturliga, t.ex. utan fjäll, orena utan att idissla.

”Det förbjudna” kan markeras genom att säga att ”det är olagligt att göra någonting”.

Rödluvan plockar blommor.

Vargen är hungrig

Mormor lider.

Jägaren agerar.

Det andra inkluderar handlingar som är förbjudna på grund av en bakomliggande orsak.

Här följer några exempel på sådana abstrakta tankemönster:

Premiss 1: Martin Luther var munk.
Premiss 2: Martin Luther var god.
Slutsats: Munkar är goda speciellt Savarin i Bénédictine.


Premiss 1: Fru Karlsson har gjort många hedervärda insatser.
Premiss 2: Fru Karlsson tycker att någon borde bygga en bastu.
Slutsats: Någon, annan än Fru Karlsson, anser Fru Karlsson, borde bygga en bastu.

Premiss 1: Vår Nutida Världsbild är ett Bias.

Premiss 2: Vår Nutida Världsbild är förhandlingsbar.

Slutsats: Bias är förhandlingsbara.

Typer:

Biasen kan antingen vara explicit (öppen) eller implicit (dold).

Båda varianterna kan i viss mån förändras genom utbildning.

Viss kognitiv partiskhet kan härledas till evolution.

Kognitiv bias kan antingen vara explicit (öppen) eller implicit (dold).

Båda varianterna kan i viss mån förändras genom utbildning.

Kognitiv bias är bland annat en förklaring då ett skeende ofta tolkas utifrån en svart katt, en missad ritual, tillbedjan till en högre makt, etcetera.

Konfabulation innebär att man inte kan eller vill redogöra för en historia eller upplevelse och då medvetet eller omedvetet hittar på en ny historia.

En filterbubbla är ett påstått fenomen som skulle uppstå till följd av personligt anpassade resultat av sökningar efter information.

Önsketänkande är en verklighetsuppfattning där man framhäver det som är önskvärt, och förtränger det som är oönskvärt (baserat på fakta, rationalitet eller verklighet).

Självbedrägerier är ofta livslånga och kostsamma för den drabbade individen.

Regalskeppet Vasa byggdes för att symbolisera Sveriges militära och politiska makt.

Den 10 augusti 1628 gjorde Vasa sin jungfruresa.

Trots de stora kostnader man lagt ut för bland annat utrustning och utsmyckning, förliste skeppet.

Varje fartyg utsätts för en stabilitetstest.

Redan då insåg man att Vasa var alltför instabilt.

Gustav II Adolf förnekade faktum och de kritiska tystades ner.

Istället för överge optimismen helt och hållet kan övertygade optimister försvara felaktigheter genom att diskutera ”felplacerad optimism”.

Det hävdas att orsaken till misslyckandet var kulturen som utvecklats i planeringsgruppen, vilket förhindrade att man tog till sig nödvändig information.

Kulturen präglades av att man kände sig oövervinnerlig och underskattade sin fiende, att man baserade sanningshalten i ett påstående på om man var enig i frågan, ett undertryckande av tvivel som förhindrade att kritisk information uppdagades.

Trots att optimism och pessimism kan ses som motsatser, har ett antal forskare föreslagit att de inte är det.

Att du är mer av den ena, behöver inte betyda att du är mindre av den andra.

Den enda sak som optimisten inte kan se som positiv är en pessimist.

Det betyder att om förväntningarna är bättre än verkligheten är det en optimistisk bias, om verkligheten är bättre än förväntningarna är det en pessimistisk bias.

Faktorerna som minskar det ena, behöver inte nödvändigtvis öka det andra.

På många ställen i livet behövs båda i lika stor utsträckning.

Optimism har bevisats korrelera med bättre immunsystem hos friska personer som har blivit föremål för stress.

Depression realism gör att individer kan dra mer realistiska slutsatser och inte vara så påverkade av optimism bias som alla andra är.

Konfirmeringsbias drabbar alla människor, oavsett utbildning eller intelligens.

Detta kan leda till katastrofalt felaktiga beslut, speciellt i vetenskapliga, politiska och militära sammanhang.

En stor del av den här filosofin finns exemplifierad i folket Houyhnhnm, i Gullivers resor av Jonathan Swift.