Utan tu tvivel om annat hur kan hela denna ordmassas volym, om inte helt främmande alien trängt sig in framför, rätta sig in i den på i leden, bryta analogin angående tågsättets inre vagnsordning, resenärernas turordningsregler, användas som rent och skärt tidsfördriv.

Allt annat finns i nuvarande läge ännu så länge i längst in i framkanten på Läsarens/Tydarens förväntanshorisont.

Hur att leva i nuet, när allt i ens närvarande diskmaskinsrealistiska samtidsberättelse i gällande nuläge innehåller alltför många kringspridda i effektfulla kastvindar, komplexa informationsbitar som endast tycks kunna ha något gemensamt sammanhang tillsammans med artefakter från den Allvetande Storytellerns kreativa visualiseringar av hur, människor, levande varelser, som fortfarande ännu är i livet, engagerat förtäljer osannolika skrönor om väsens avskilda ursprung?

Vad är ett kvarstående faktum annat än ett oförutsett och därför oundvikligt tillfälligt förhållande?

Visserligen är allt och alla här närvarande i samma ordmassa på plats och därmed lydande under densamma strukturplagiering i pågående mellan förflutenhetens arkipelager, omvandlad av en paradigmatisk processor där till och med Allrahögstainstans såsom i skenet från dialektisk materialism också, men inte på något sätt varken positivt eller negativt särbehandlas, sorteras över till Överallsmäktig Återvinningscentral, vars ytterst ofokuserade decentralstyrda funktioner ligger i hur att oregelbundet, randomiserat, återutsända sådant urval av tidigare Big Bang, som bäst bör överensstämma med Charles Darwins faktaspäckade teorem om huruvida även nästkommande generationer Big Bang, i en strikt evolutionär betydelse efter förutspådd ram för tidpilens riktning bort mot och över Evighetens Oändliga Fantasilösa Gränssnitt., typ Section d’Or.

Faktum är det som, förr eller senare, inte går att bortses ifrån.

Evigheten är endast evig i förhållande till allt ändligt försett med en till en början intressant utveckling, men som så småningom, oundvikligen kommer utmynna i näst intill ändlös radda av fadda bevekelsegrunder.

Allt som inte är oavkortat går oundvikligen vidare till sådant som bör överensstämma med det semiotiska tecknet, typ liggande 8. Detta kan i sig ge anledning till hur tiden såsom cirkulär och på så vis utan konkretiserad ände, med en enkel tidsförskjutning i stil med parabel utvidgad retroaktiv tvilling, klonad horisontellt i två dimensioner.

En historiskt veritabel verifierad tidslinje typ tidspil, förspiller ingen bortslösad, i materialistisk betydelse, Tid i Rummet, eller obrukbar tidsförlust, till något som fantasin kan avgränsa som ”Tiden-i-Sig”.

Detta kan enklast förklaras genom en parabel där varje enskilt unikt Sandkornet-i-Sig, återuppstår i så många former som kan sättas ur all rimligt tvivel, där även om varje möjligt utfall av enskilt sandkorn, i överensstämmelse med Platons vision om Idévärlden, det finns ett ”Idésandkorn” vars alla övriga på stranden, under hängmattan eller i hotellsängen efter solstunden inne i Dinkelsbühls Tropical Islands, överglänser allt annat identiskt snarlikt, inom rymden för samma, med två motställda semisfärer ställda mot varandra, en enfilskanal mellan cisternerna där endast ett sådant korn kan motsvara den tidsintervall som utsträcker sig i samma ögonblick som fenomenet Cirkulär Tid uppträder lite ofrivilligt ensamt.

Den Äkta Hälften av Dubbelåttan, alltså lika med Åttioåtta subtraherat antingen den ena eller den andra av tvillingsymbolerna 8, anger ur ett, numera helt föråldrat synsätt.

Förförståelsen uppstår när den närvarande medvetna Läsaren/Tydaren upptäcker det ytliga budskap som Skriftställaren Orbehandlaren förlagt mellan raderna ur vilket en av de mer nyväckta och uppmärksamma av Läsare/Tydare kan frivilligt underkasta sig det faktiska svaret till en hypotetisk angivelse där Allrahögstainstans, Gud, Karma, Verkligheten, Sanningen, Modäniteten, Naturen i dess mest täcka upplevelsetillstånd av orörd samt oskuldsfullt oskyldig, hellre föredrar att ta på sig Hundhuvudet och samtidigt ikläda sig rollen som självuppoffrande, målsökande kärnbestyckad robot inklusive allt med skuldbördan i nära anslutning till On/Off-knappen.  

Associativ Steganografisk Ordkonst inom intersubjektiva dialektiska diskurser, dialoger eller, subversivt syfte som ute i diskmaskinsrealismens vardagsverklighet ute på gator och torg mitt ibland helt glasklara, transparenta medborgare, medmänniskor och undersåtar med hälsan i behåll, men även där mer frivilliga av självalienerade eremiter och solitärer, eller ofrivilliga obehöriga utomstående i permanent utanförskap med termostaten evidensbaserat desesperat förinställd i lägesangivelsen nollvision, iskalla, inte helt ovanligt förekommande samtidigt också skumma element, antingen helt individuellt anpassade till gällande tystnadskultur, eller högst medvetet frånvarande på språng ut mot slott ovan där.

Kalla ofta skumma element kalla, även de mest horribla eller anstötliga formuleringar bör tas med en nypa salt, fram tills att, om andra informationsbitar längre fram förstärker intrycket av förargelseväckande provokationer i just här-och-nu avhandlande språkspelet ”I Språkförbistringens Högsäsong”, eller om detta kan tillstöta oväntade modermålsliga komplikationer typ ”Utomkvedshavandeskap som uppstått genom att missbruka modersmålet så att Målsägarinnan Friskytten i Fågelfritt läge, ingått i tyst samtycke med Sol-och-Vårande-Kyrktupp, utomäktenskaplig förbindelse förespegling om att relationen helt naturligt av sig själv skulle växa in i ett för det snart utkastade objektet med badvattnet, Försäkringsbolaget Eris i tre grader stigande ”Trygghetspaket” samt ”Säkerhetspakt”.

Den högst abstrakta och därmed också mest effektiva är också det som, sett inifrån Gemene Mans plånboksperspektiv, kan tilltala den mest skeptiska av tilltänkta larmsystemsinstallerare.

Framgångssagan om Eris börjar så gott som alla andra med själva företagsnamnet och logotypens mystika, märkliga, egendomligt magiska symbolvärde. Till skillnad från mindre prismedvetna konkurrenter, överlät man i Eris själva grovjobbet till presumtiv ägare av Pacquet fait à Compli, ute på nätets e-detaljhandlare sålt som: ”Placebo Entropisk Empatisk Totalresurs”.

Varför, kan Vän av Ordning undra och spekulera i, föredrar Den Medvetna Konsumenten att själv utför grovgörat än, med bara några få kronor till, erhålla hemvärnet färdig installerat av senfärdiga hantverkarlärlingar?

Annons