Är vi som ständigt matas med olika informationsbitar om vitt skilda saker som inte går att föra samman till någon begriplig helhet, ”hypnotiserade”?

Varför ökar mängden ”faktaresistenta” människor på planeten Tellus?

Vilka saker och händelser är möjliga och önskvärda under din livstid?

Den enkla förklaringen är att när våra hjärnor blir överbelastade med sådan information som vi inte vet vad den kan ha för betydelse för oss, tillsammans och var och en, ute i vardagslivet, så slutar vårt kritiska tänkande att fungera.

En enkel förklaringsmodell är att det endast är de ”lättpåverkade”, det vill säga med låg utbildning eller dålig karaktär, som drabbas av denna mentala överbelastning.

Resultatet blir för alla dem som inte kan ”stänga av”, ”koppla av” eller fly bort till något mer stimulerande för hjärnan, att Människan blir ”faktaresistent”, slutar tänka kritiskt och därmed blir mycket lätt att påverka eller ”influera”.

De som vet säger att våra hjärnor inte kan skilja inbillning, t ex den dröm i nattsömnen, från en verklig situation ute i vardagsstressen.

Hjärnan hamnar i en korseld av motsatta åsikter, meningar, uppfattningar eller språkbruk.

Med rätt språkbruk runt omkring oss, känner vi oss trygga och hemma.

Det kan tyckas konstigt att Samhället, med samhällstillvända, socialt kompetenta vuxna människor som ledstjärnor, inte förstår detta.

Problemet är att vi inte längre, i ett högt läge av negativ stress, närmast panikångest, varken kan ”Illa Fäkta, eller Fly”. Fight or Flight.

Många människor ute i samhällslivet har ändå ”oaser” och tillflyktsorter där de kan låta överbelastningen avta och hjärnan tänka kritiskt och bearbeta sådant som kan verka användbart inför framtiden.

Det kan vara att vistas ute i sällskapslivet, träffa nya vänner, skaffa sig nya intryck, umgås i trygg och säker miljö, eller resa bort till en angenäm semesterort, vara med på någon välplanerad och relativt riskfri ”äventyrsresa”, eller ha någon semesterstuga eller liknande ”dröm” om ett bättre liv, med högre levnadsstandard, intressanta människor omkring, vacker natur och ständigt något, för en själv och kanske också för andra, meningsfull syssla.

I sådana sammanhang brukar man betona att ”Människan är en social varelse”, ”Människan är ett flockdjur” och ”Ingen Människa är en Ö”.

Allt detta stämmer säkert, men bara så länge den sociala gruppen kan upplevas som trygg, varmhjärtad, förstående och välmenande.

I det ingår inte att födas upp i en destruktiv miljö, med människor omkring sig som ständigt sviker och där relationerna aldrig pågår en längre tid.

Varför upplever Människor, medborgare att ”Samhället sviker”?

Sannolikt därför att ”Lyckan” alltid är utom räckhåll.

Inte ens den mest berömda artisten, miljardären eller företagsledaren vågar utsätta sig för ”quietistisk” stillhet, eller frånvaron av ständig bekräftelse.

Varför förväntar vi medborgare oss av Samhället, Politikerna, Företagsledarna eller Massmedia, att de ska kunna förändra en verklighet som alltfler av oss önskar fly bort eller komma bort ifrån?

Sannolikt därför att då skulle Scenen ute i Offentligheten inte längre ha någon passiv ”Publik”.

De ser som sin uppgift att förklara verkligheten och alla medborgares existentiella behov, inte att själva prestera något som inte kommer ge dem en fortsatt positiv bekräftelse.

Detta kan var och en upptäcka och uppmärksamma både i samband med Corona/covid-19 pandemin och Klimatförändringen.

Deras förklaringsmodeller hjälper varken mot uppgivenhet, depression, defaitism, fysisk och psykisk smärta, eller långvarig sorg.

Med isoleringen i ofrivillig ensamhet, ökar också upplevelsen av alienation och främlingskap.

Att kunna ”fly” bort från en okänd och overklig situation, är bara möjlig för dem som redan tidigare haft tillgång till något positivt, instrumentellt och intrinsikalt, flyktmedel.

Därför ökar nu risken för att de som inte, troligtvis mest av ekonomiska, men också i låsta sociala situationer, inte kan fly bort från den okända osäkra ovissheten, hellre väljer destruktiva lösningar som droger och kriminalitet.

Droger för att fly bort från en inre upplevd desperation, hopplöshet och uppgivenhet.

Kriminalitet för att fly bort från en yttre miljö av destruktiva asociala handlingsmönster.

Dagens samhälle erbjuder tillfällen som ska, med tvång eller frivilligt, begränsa medborgarnas möjligheter till fysisk och mental flykt.

Men det erbjuder inte någon lösning på att göra vardagen, verkligheten och framtiden mera livsbejakande och önskvärd.

Det existerar inte ens någon skenvärld som Matrix.