Cheshirekattens Tysta Leende Uttrycker mer än Tusen Ord.
Den Associativa Steganografiska Ordkonstens huvudverk kan bestå av låneord från Helautomatisk Ordbehandling, eller betydelsebärande särskrivna meningsbyggnader hämtade från klassicistiska kanon typ Racine och Holberg.
En Trevande Ordkonsthantverkare förser den Slutgiltiga Textmassan med Strängs Hängslen samt Tillhörande Svångrem, Sju Insegel där det Allra Sista utgörs av en Ostindisk Piratversion av Sjutillhållarlåset Den Tjutande Musen (I mer delikata slutna kretslopp säljs den objektifierade artefakten under namnet ”Pussy Riot”, eller det mer provocerande för obildade ”Quiet Riot”.)
Genom Kontextens Finmaskiga Gränssnitt kan Klartexten i Deskriptiv Betydelse klarlägga hur Relationen mellan Standardmodellen av Svensk Svart Panter Förlöser en Fjättrad Odysseus insnörd i Grovmaskiga Lösa Nätverk, då den överdrivet stiliserade Halvguden i fastsurrat tillstånd mellan Feskekyrkans Altaruppsats och Masthuggets avstyckade, korthuggna Repliker av Jaguarens vrålande Åtta Cylindrar samt den hopsnörda Puma vars Sällsamma Utstötningar av Ensliga Litanior om Frygiska Elegier kan Avlyssnas från Någonstans mellan Greenwich Nollmeridian och Equadors Territorialvatten.
Den Något Försigkomna Förståsigpåaren kan utan Minsta Antydan till Tvivelaktigt Rykte, för att få något i sig, på sig, ur sig, av sig och kring sig, tillgodogöra sig alltifrån det föreliggande närmast Handen att Hälsa med, till sådant som befinner sig på Raksträckan mellan en Armslängds Avstånd och den inom normalkurvan, befintliga Stenkastet.
Den helautomatiska kopplingen mellan sakrala djupheter och ytliga samtalsämnen kan helt spontant härledas fram till gällande nuläget av ovidkommande textmassor, vars innehåll helt befriats från, i förhållande till ämnet, främmande ord. Underliggande textmassa kan av utomstående obehöriga med fördel uttolkas som icke existensberättigade i harmonisk samklang med Pythagoras atmosfäriska störningar. Då kan steganografiskt anpassade frikallade associationer väl komma till pass.
Sålunda lyder följande:
Cheshirekattens diskreta leende försvinner bort mellan Oxfords oskyldigt motvilliga grenverk.
Om ifall En Bildligt Talad, utan större ansträngning kan uttrycka mer än Tusen Ord, så bör, logiskt sett, ett Nattens Tysta Leende kunna Uttrycka, i betydelsen, mer kvantitativt utrymme än i kvalitetstid mätt, desto mer.
En Diplomerad Ordkonsthantverkare förhåller sig till det Medvetet Frånvarande Nuläget, som om Livsstrategin motsvarar en ordinär Dröm om Prinsessan, eller för andra med den läggningen, Ryttaren på den Vita Springaren, 50% av Monarkins Gröna Skogar, Kattguld samt Uppblåsta Luftslott, med Försiktigheten som Gyllene Regel.
Allt fler vet mer än väl att en Ödesmättad Slutgiltig Lösning nära Mållinjen kommer lysa med sin Frånvaro. Frånvaron beror ytterst på att samtliga av alla Medvetet Närvarande är angivna för ogiltig frånvaro. De som ändå kunnat ange en giltig frånvaro, är för tillfället, i hög vakenhetsgrad, medvetet närvarande.
Alla införstådda med klassiskt episka versmått är medvetna om att Odysseus vid plötsligt uppkomna hotbilder, döljer sig bakom täcknamnet ”Ingen”.
Vad ska man ha sitt svenska, välfyllda med verbala delikatesser, ordförråd till, om inte ens en person som just förlorat vett och sans, kan ana sig till vad som betydelsebärande meningsutbyten mellan två utvalda ur det naturliga urvalet, kan delge i ordets rätta bemärkelse, som bärs i specialdesignade täcka sköten via improviserat spontant fria associationsbanors transportsträckor tur och retur från A till B. Detta förutsatt om ifall någon har sagt A så kan med omedelbar verkan någon annan inom samma slutna meioscell bokstavera B. Bokstavligen, här i betydelsen: ”utan vidhängande maskformade bihanget ”e”.
Eftersom det tilltänkta objektet även för välinformerade källor kan verka utrustad med ett överdrivet stort, medfött självförtroende av gigantiska mått, föredrar häroldrar och andra vilt fabulerande historieberättare, typ Homeros, att förse den närmast utvalde till det mer gammalgrekiskt anpassade, Aristoteliska: ”Kenò”.
Inom Associativ Steganografisk Ordkonst betraktas annars så nedsättande epitet som ”Vederbörande vet inte vad vederbörande talar om”, närmast att likna vid hett eftertraktat omkväde.
I samband med ”Den Tjutande Musen” kan ”Sjutillhållarlåset” inte syfta på något annat än ett välsmitt och välsmort Kyskhetsbälte av Högsta Klass för Nytillkomna Odalisker, där Odalbonden, i intimt samarbete med Stormbyns klensmed Hefaistos Vankelmodig, utsmyckat den Polhemsinspirerade låsfunktionens utanpåverk, med kurbitsslingor oavkortat avbildade från ett numera vintage fodral för moraklockor.
En Svensk Svart Panter syftar på dubbelkolan ”En Svensk Tiger” och en beprydd med svart slokhatt, burlesque pantertant.
”Fjättrad Odysseus” fyller flera meningsbärande funktioner på en och samma gång. ”Fjättrad” syftar förstås på Prometeus, som in sig syftar på Mary Shelleys ”Den Moderne Prometeus”, det vill säga ”Frankensteins Monster”.
Resten av det lösryckta stycket appellerar till associationen där Odysseus, alldeles i närheten av Sirenerna, låter fartygets besättning surra fast honom vid masten. Ingenstans nämner den synskadade anafabeten något om hur manskapet i övrigt utstod Sirenernas förföriska toner om ett paradisiskt Lustarnas Trädgård på de Elyseiska Fälten.
En armslängds avstånd beror på om lantmätaren, typ ”K”, antingen ingenting har för händer, bär armarna korslagda, eller i en mer symbolisk än bokstavlig betydelse, sitter på händerna.
(Förutsatt att, i tyst samtycke, ömsesidigt tycke uppstår, följer en hypotetisk fortsättning som Katten på Råttan och Råttan på Repet. I slutänden gäller ändå att Matz åter domesticerades till den tomma stolen bakom skolbänken framför skranket eller innanför rinken på bänken avsedd för reserverade lagbrytare och vita lögnare.)