Den Associativa Steganografiska Ordkonsten har mycket gemensamt med Sampling.

I musikgenren är det ljuden som utgör det själva råmaterialet, medan i ordkonstverket ligger fokus dels på betydelsen, dels på formen.

I moderna elektroniska digitala mixers delas ljuden in i olika kanaler, i den associativa steganografin byts kanalerna ut mot tänkta skikt under orden och mellan raderna. Den underliggande betydelsen kan för den oinitierade i ordkonsten verka något rumphuggen och knepig. Ändå är det just med den uppmärksamheten som den oinitierade snart, om tillräckligt tålamod samt fysisk tid finns över, kommer att upptäcka de avvikelser som retoriken liksom semantiken ger vid hand.

Antalet tänkta associationer är beroende av hur många texter som ingår i råmaterialet.

Ibland är det bättre att utgå från råmaterialet först, ibland är det fördelaktigare att anpassa råmaterialet till associationerna.

De ord som kan läsas befinner sig alltid på samma tvådimensionella plan, det vill säga ytan.

Läsaren/Tydaren av ordens enskilda sammanställning inom mer eller mindre obegripliga meningar, måste alltså, för att textmassan, kontexten samt klartexten, kan framträda såsom de är i sig vara väl bevandrad i allmän och särskild bildningsgrad.

En första metod består av att uppleva minsta bokstav i varje ord såsom abstrakt. Detta synsätt förändrar uppfattningen om hur ordens meningar kan inverka på Läsarens/Tydarens estetiska och sentimentala distanserade avstånd till textmassans första expressiva uttryck.

Här ett första, inte helt okomplicerat, exempel. Textmassan utgörs av tre olika sentenser:

”Först till kvarn, får först mala.”

”Man ska inte gå över ån efter vatten.”

”Man kan inte gå ner i samma flod två gånger.” Herakleitos

I förhållande till de övriga två meningarna, kan Läsaren/Tydaren utläsa att, eftersom en förindustriell kvarn ofta drevs med vattenmassor från en närbelägen kvarnsjö, kreativt visualisera trädens och himlens reflexer på vattenytan. Den associativa härledningen går till ordbilden ”vatten”.

Andra meningen syftar också den på ”vatten”, men nu Läsaren/Tydaren kan här associera i vidare perspektiv. Råmaterialets textmassa syftar på ordspråket som betyder att man inte ska anstränga sig i onödan. Vattnet finns ju tillgängligt för alla utan undantag som befinner sig på samma sida om ån.

Eftersom ”vatten” redan är upptaget, så bör den andra meningen syfta på något annat. Orden kan brukas som associationer till, dels ”vattendelare”, dels ”flödesschema”.

Läsaren/Tydaren med medfödd förmåga till långsökta associationer, inser snart att de två första meningarna hänvisar till en fjärde osynliggjord för obehöriga utomstående, typ Gemene Man, Crethi och Plethi, samt Detektiven Allmänheten.

För att tillägna sig mer av kontexten i vilken klartexten är inbakad, bör den fjärde meningen vara:

”Många bäckar små gör en hel å.”

För att åter associera till ”kvarnen”, kan ”vattnet” också förmedla en sinnebild av ”energi”, ”kraft”, eller ”styrka”. Sådana effekter av rinnande vatten förstås bättre genom elementära studier inom naturvetenskapen Fysik.

Så, den fjärde. Den skiljer sig från de två eller tre andra, därför att den är ett, visserligen obekräftat, citat från Herakleitos, vars ord: ”Allting flyter” är betydligt mer användbart i sammanhang där tiden förblir högre värderad än andra ekonomiska förhållanden.

I det här stadiet kan Läsaren/Tydaren med hög vakenhetsgrad associera till minst tre olika vardagsanpassade fenomen. Därmed har Läsaren/Tydaren nått fram till skiktet under textmassan: ”Kontexten”.

Kontexten i sin tur av associationerna: ”Energi”, ”Överansträngning”, ”Omöjlighet” och ”Flöde” eller ”Förgrening”.

Vilka associationer kan Läsaren/Tydaren dra från dessa, till synes, oförenliga företeelser?

Frågeställningar som kan tjäna som vägledning till klartextens dolda budskap:

Vilken energi åsyftas?

Har överansträngningen något med energin att göra?

Är uppdraget, ”missionen”, så omöjligt att utföra, att det praktiska förfarandet, bara kommer att leda till onödig ansträngning?

En annan association, den här gången till ”Flöde”, ”Förgrening” samt ”Energi” kan leda vidare till andra folkliga uttryck från allmogen:

”Kärringen mot strömmen” och ”Delegering”.

Om ifall associationen överensstämmer med en, än så länge inte uppkommen, verklighetsbeskrivning kan klartextens plott lyda:

”Om missionen, i relation till de inblandade behörigas lagringar av långtidsverkande energier, verkar alltför omöjligt att förverkliga inom önskade begräsningar av tidrummet, bör andra mitosiska cellkamrater snarast möjligt avstå från andra distraktioner och underhållningsattraktioner och med förenade krafter möta riskerna som tillräckliga möjligheter.”

Annons