Dagen därpå kom mycket riktigt Tor och Kristin. Deras hundar Frej och Alice var som alldeles tokiga, när de hälsade sin husse och matte välkomna hem.

Efter en gemensam lunch, som mest bestod av resterna som Lisa lämnat kvar i kylskåpet, gick de till området för Aronia, för att diskutera, analysera, spekulera och fantisera.

Kristin och Tor var fulla av idéer, infall och inspiration, från resan till Paris, med besök av Claude Monets näckrosdammar vid Giverny, Musée de Cluny, Montmartre, Quartier Latin, marknaden vid Clignancourt, vandringar, caféer, restauranger och dagsutflykten till Honfleur, i distriktet Calvados, vid den normandiska kusten.

Tor höll på att läsa en bok om den så kallade Vetenskapliga Revolutionen, med Upplysningen och alla tänkbara experiment som dåtidens filosofer och forskare sysselsatt sig med.

Då de olika vetenskaperna tog form, för att utvecklas vidare till Astronomi, Medicin, Kemi, Fysik, Geologi, Anatomi, Fysiologi, Botanik, Zoologi, Geografi, Matematik, Teologi, Filosofi och annat som uppstått ur människornas tänkande, fantasier och föreställningar.

Det är sånt som vi skulle kunna ha med i Aronia, sa Tor. Tänk ett helt hus med delar av vad vi människor visste förr, vad de som levde då, kunde veta och ta reda på och vilka föreställningar som de hade då, som vi vet mer om, i dag, eller i framtiden?

Vi skulle kunna ha pröva-på-stationer, där människor skulle kunna lära sig, praktiskt, sånt som de lärde sig i skolan, eller sett i teve. Att det som finns i datorerna, ute på nätet, eller i filmer från Hollywood, som man bara kan se, men aldrig riktigt uppleva! Sa Kristin.

Men vi kan ju inte stå och bevaka de där stationerna, hela dagarna, sa Johan. Då får vi ju ingenting gjort.

Som tur är, så är vi människor olika. Det som en är road och intresserad av, kanske en annan rycker på axlarna åt, sa Ylva.

När Ylva sa ”en annan”, kunde de inte låta bli att skratta, med tanke på Sigges uttryck.Vi får inte heller glömma bort Dreva Bruk, sa Holger. Det finns en hel del av historia och hembygd, som vi också kan ha med, i Aronia. Ett område där inne, där vi som lever och har levt här, idag, kan gestalta det vi minns och det vi upplevt.

Det har du rätt i, Holger, sa Evert. Hembygden är mycket djupare och innehållsrikare, än man först kan tro.

En annan sak är Teater, sa Bettan. Tänk om vi kunde ordna med en amatörteatergrupp, för att visa för turister och andra, hur man levde förr, här vid Dreva Bruk.

Jag fick en annan idé, också, när Sigge var här. Varför inte ett mediecenter, där vi kan tillverka våra egna filmer? Kanske till och med en egen radiostation och en egen tevekanal?

Oj, det låter mycket, sa Kristin. Hur ska vi hinna med allt. Och, handen på hjärtat, är det så kul, egentligen? Här där vi, hela dagarna om vi vill, kan vara ute i naturen?

Jag kommer nog också få dra ner lite på vad jag kan bidra med, nu när Evert och jag snart ska ha ett barn, sa Anneli.

Det ska bli spännande, sa Ylva.

Så kommer en ny liten Dreva bruksbo, till världen, sa Holger.

Vi kommer gärna och hjälper dig och passar, sa Greta. Kom ihåg det!

Tack så mycket, sa Anneli. Det kommer säkert att behövas. Men det kan också vara en del av Aronia; barnen och barnens värld, i nuet och i framtiden!

En bil kom körandes nedför vägen. Först, för ett kort ögonblick, trodde de att det var Sigge som kom tillbaka, men så kände Ylva igen sina föräldrars, Siv och Sveins bil. De körde ner för sluttningen och stannade vid grindarna.

Svein och Siv kramade om både Ylva, Johan och Kristin och hälsade glatt på alla de andra. De ställde sig för att lyssna, när samtalet om Aronia satte fart igen.Får jag säga en sak, sa Siv. Människan? Människorna? Var kommer de in, i allt det här tekniska och futuristiska? Framtidens människor kan ju inte genomleva sina liv i en kuvös?

Vad menar du nu, sa Tor.

Jo, allt får ju inte bli alltför bekvämt och tillrättalagt. Då kommer ju människorna att tråkas ihjäl. De vill säkert också känna sig meningsfulla och betydelsefulla, inte bara som om de levde likt fiskarna i ett akvarium?!

Alla stod tysta, tänkte och tog till sig det som Siv kommit på. Visst var det så. Curlingföräldrarna och curlingsamhället hade både sina för- och nackdelar. Var alltför tillrättalagt, hamnade man snart i samma problem som för ”neoluddisterna”. Skillnaden var att, de hade redan allt, men till vad och varför?Vi behöver nog inte oroa oss för det, sa Holger. Har människor levt här i världen i över hundratusen år, så kommer det nog att finnas kvar lite problem, åt dem som lever i framtiden, också. Det tror i alla fall jag.

Javisst, sa Evert och skrattade. Vi har ju klimat-förändringen. Det har vi ju just lärt oss, här på Dreva Bruk!

Annons