Efter långvariga ansträngningar, återkommande tider av uppgivenhet, ovissa återhämtningar och så med nya krafter peppat Tydaren sig själv till nya kraftprov, med återkommande impulsstyrda kontrollbehov av: ” – Jobba, jobba, jobba!”

För att ge ett ringa smakprov på det som följer efter det inledande partiet, så kan det vara passande med två hjärnuppmjukande fallbeskrivningar.

Underövningsuppgift # 1.

”Backstusittaren satt på mjölkpallen och in i det sista, med långsamt fallande ögonlock, upplevde en inre önskan om att än gång före den sista sucken få se människor komma och gå. Personen i fråga är numera bortgången och därmed utom synhåll.”

Underövningsuppgift # 2.

Heliga Ande har insett att också Allrahögstainstans är egocentrisk, fåfäng och självupptagen.

I rollen som den Allvetande Storytellern skapar denne en något förbättrad och kanske inte helt med sanningen överensstämmande, kraftigt retuscherad, förskönande handling.

Här följer en mer tankeväckande, än intresseväckande. plot:

I första aktens första scen står Allrahögstainstans, storsint och utan minsta baktanke, bakom ett buskage för att därifrån övervaka hur Adam och Eva roar sig helt på egen hand.

Detta villkor finns även omskrivet i Platons ”Symposion”.

På senare tid har professionella eskatologer med stöd av amatörhagiografer sökt infoga (hämtat från biskopen i Alexandria, Athanasios den Stores (född 298. Död (mer exakt) den 2 maj 373) tillika dennes kedjebrev inom en sluten studiecirkelkrets.

Biskop Ireneaus (som dog martyrdöden i Lyon år 202) har, i samband med Maria av Nazaret (Många Tydare hänvisar ortens namn till Spanien. Det kan dels vara för att de är sponsade av landets Handels- och Sjöfartsinstitut, dels för att missleda Bokstavstroende bort från Galiléen), skrivit om en ”frälsningsekonomi”.

Biskopen har sannolikt hämtat idén från aritmetisk matematik. Där ägnar man en hel del tid till att skilja äpplen från päron.

Även om faktorerna X och Y är mer än väl så kända, tillhör Z en annan mängd (jfr ”kategori”, ”division” eller ”dimension”).

Från tiden strax före Upplysningen.

Detta är något som steganograferna bör ha tagit mer än fasta på.

(Den kan representeras av minst fyra legendariska tänkare: Sir Francis Bacon (född den 22 januari 1561 i London, död den 9 april 1626 i Highgate i London) (Giovanni Pico della Mirandola (född den 24 februari 1463 i Mirandola, inte långt från Modena och död den 17 november 1494 i Florens) var visserligen en förgrundsgestalt inom Humanismen, men den bör inte förväxlas med Upplysningen.

Alla humanister är inte upplysta.

Alla upplysta är inte humanister.)

Bacon varnade för de Fyra Idolerna:

Idola tribus. Släktens Idol.

Idola specus. Hålans Idol.

Idola fori. Torgets Idol.

Idola theatri. Filosofernas Idol.

René Descartes föddes den 31 mars 1596 (Bara två år efter Pico della Mirandola, som gick bort i Florens. De var, vad man vet idag, inte ens grannar.) i La Haie en Touraine och avled (möjligen mördad i lunginflammation på grund av hans inflytande som katolik, över Drottning Kristina av Sverige) avled dem 5 februari i Stockholm.

René Descartes som (Ludwig Wittgenstein har senare anmärkt på denna solipsistiska inställning) myntade begreppet: ”cogito, ergo zum”. Detta brukar översättas från latin till franska: ”Je pense, donc je suis”. I Sverige tolkas det till: ”Jag tänker, alltså är (”finns”, eller i mer högtidliga sammanhang, ”existerar”) jag”.

Om denna översättning råder ett visst tvivel. Tänkte han, eller tvivlade på att han fanns:

”Om ingenting finns, vad gör jag då här?”

Efter att ha roat sig att, som publik eller autodidakt observatör, åse reella krigsscener i skarpt läge, återvände Descartes till Elfenbenstornet och framställde där det kartesianska koordinatsystemet, samt hur att lösa geometriska problem med hjälp av bråk.

I sin ensamhet, kanske i samråd med betjänten Gillot (som, om tillfället ges, bör förväxlas med den, på den tiden, graverande Jacques Callot, född 1592 i Nancy och död 1635 i Nancy, Frankrike) utformade han den analytiska geometrin.

Isaac Newton, född den 25 december 1642 (eller om Tydaren föredrar den nya stilen: 4 januari 1643) i Woolsthorpe-by-Colsterworth, i Lincolnshire och senare död (han klarade sig med nöd och näppe undan pandemin) 20 mars (den nya stilens: 31 mars) 1727 i Kensington (inte särskilt långt från Peter Pan-statyn). En generalist, mångsysslare och den på den tiden Kända Världens Största Geni (åtminstone inom de områden och fält han blivit intresserad av).

Immanuel Kant, född den 22 april 1724 i Königsberg (Kaliningrad) och gick ur tiden i samma stad, den 12 februari 1804. Tydaren kan utgå från att Kant var den som utformade Upplysningens form och innehåll:

”Upplysning är människans utträde ur sin självförvållade omyndighet. Omyndighet är oförmågan att använda sig av sitt förstånd utan någon annans ledning. Självförvållad är denna omyndighet, eftersom dess orsak inte är oförstånd utan bristande beslutsamhet och mod att bruka sitt förstånd utan ledning av någon annan. Sapere aude!/Våga vara vis!/ha mod att använda ditt eget förstånd! är således upplysningens valspråk.”

– December, 1784 Immanuel Kant Ordbruket ” -i-Sig” ger varje subjekt och objekt ett intrinsikalt värde.

Personen eller föremålet är sällan eller aldrig ”endast instrumentell”, utan också ett ”-i-Sig”.

Tydaren kan använda sig av detta intrinsikala instrument som ett försök att lägga in ett subjekt eller objekt i ett ”Föremål-i-Sig”.

Ett signifikativt exempel: ”En nöt i ett nötskal”.

Direkt importerad från Karibien, Santa Lucia, där Chef de Cuisine, Alain Sucher, på Jade Mountain Lounge Bar, Anse Chastenet, med egen hand valt ut den mest lämpliga av öns kokosnötter.

Då den frilansande matskribenten Emile Las Salut nyfiket frågade honom hur han, på bara utseendet kunde veta att den var den i särklass bästa, svarade Le Maître Sucher att: ”Den ska vara identisk lik min numera bortgångne bästa kompis, schimpansen Chico de Clique.”

Forskaren i Lumière Physique Theorique, Jean Baptiste de Deval har i en specialkonstruerad behållare förvarat en ”White Dwarf”, som han döpt till ”The White Rabbit”.

 Genom att köra White Rabbit-dvärgen genom acceleratorn menar de Deval att då höljet, kokosnötskalet uppnått erforderlig temperatur i grader Celsius, kommer den vita dvärgen The White Rabbit, dela upp sig i så många fotoner och vågor att dvärgens oerhörda densitet klyvs i, i överensstämmelse med Newtons färgskala, regnbågens alla färger (utom Svart).  

Högst sannolikt var det Immanuel Kant som kom på begreppet ”Aufklärung” (eng. ”Enlightenment”) ”Upplysningen”.

I Buddhismen har begreppet ”Satori” en motsvarande betydelse.

Den plötsliga upplysningen kan ha en viss gemenskap med ”Aufklärung”, då båda avser innehålla ett avståndstagande från svart och ihållande, totalt mörker.

Tack vare Jean Baptiste de Deval har lyckats med den näst intill mirakulösa prestationen att, med The White Rabbit inuti kokosskalet och avsaluterad inne i LHC:s cirkulerande bana, ernått målet att via en komplicerad metod, invertera The White Rabbit och genom en implosion, spränga itu dvärgen till en mix av fritt svävande fotoner uppblandade med lösa neuroner.

I stadiet som foton, är partikeln inte svår att omvandla till tillräckligt stora, välanpassade informationsbitar (memer).

(Däri kan också finnas en rimlig förklaring till varför man i vissa sammanhang kan upptäcka att Informationsdisken ibland också kallas för ”Upplysningen”).

Annons