Selma i Aftonbladet

I maj 1993 köpte jag av Per-Inge Matsson i Söderhamn valpen som jag döpte till Selma. Selma var 17% amerikansk varg. 1991 importerade Per-Inge Matsson en varghybridhane, som han döpte till Adam. Han lät para Adam med en hundtik och de fick valpen Delila. Delila parades med en norsk schäfer och en av deras valpar blev till min Selma.
När jag, efter att ha talat om ämnet med en bekant, fått bekräftat, igen, att det sprids en massa kostiga halvsanningar om varghybriderna, vill jag rensa lite blad ogräset och visa på några länkar.
Här är en länk till Jordbruksverkets bestämmelser:
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/hundarochkatter/hundarochkattersominteartillatnaisverige.4.207049b811dd8a513dc8000554.html
En varghybrid är, enkelt förklarat, en valp med ena föräldern som är varg. Dvs definierad som vilddjur enligt Jordbruksverket. Det är inte tillåtet att ha vilddjur i fångenskap, om man inte har t ex en djurpark. T ex Skansen eller Kolmården.
Vargen paras eller parar sig med en hund. En hund är enligt definitionen en renrasig hanhund. Tiken kallas för ”hynda”. Till skillnad från t ex tamdjuren Ko, där honan heter Ko och hanen heter tjur.
Med en blandning av Varg och Hund, får valparna i sig 50% Varg och 50% Hund. Det finns olika åsikter om hur detta ska räknas. Finns det t ex inte varggener också i hunden?
Här förklarar en av experterna i Sverige hur man räknar då man försöker, genetiskt, beskriva skillnaden mellan en Varg och en Hund:
http://www.jaktojagare.se/aktuellt/vad-ar-en-varghybrid
Man måste räkna med en hel del osäkerhetsfaktorer. Det är, som det står i artikeln, lätt att tänka att den vilda, frilevande, Vargen är en 100% Varg. Vilket kanske inte är fallet. Kanske den redan har Hund i sina gener? Kanske en tidigare släkting var Hund?
När Selma skulle föda sin andra valpkull, där fadern till valparna var 50% Siberian Husky och 50% Samoyed, fick jag reda på, när Selma redan var dräktig, att ett förbud mot avel med hundar med varg i, skulle träda i kraft innan valparna skulle födas.
Jag ringde då till tidningen Aftonbladet, och de skrev den här artikeln:
http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9802/02/hund.html
Efter att ha varit med för att påverka i olika massmedia som TV4 Stockholm, TV3, TV1, tidningen Metro och lokaltidningen, fick jag reda på att jag kunde söka dispens för valparna. Det gjorde jag hos Länsveterinären. Fick sedan dispensen bekräftad också från Jordbruksverket. Länge hade man i svenska hundkretsar skrivit massvis med artiklar, mer eller mindre sanna, om hur farlig varghybriden kunde vara. Jag talade både med Cilla Mehler, David Sehlin, Jimmie Kyrk,William Leon m fl om hur stor risken var att en varghybrid skulle bli ”schizofren”, kluven mellan den vilda vargen och den tama hunden, och ge sig på sin ägare när han låg och sov, eller plötsligt attackera barnen i familjen, då varghybriden försökte klättra i familjen-flocken.
Få hade då, 1993, mött en s k ”varghybrid”. Ännu färre hade mött en vild, frilevande, varg. Av alla de beskrivningar som de menade skulle finnas också hos min dåvarande valp Selma, kunde jag inte se något som stämde överens.
Men varifrån kommer alla dessa rykten? Och hur har de uppstått?
Åtminstone två ”varghybridraser” är idag godkända av Svenska Kennelklubben. Den holländska Saarloos Wolfhund, som har en kennel också i Sverige, med hundar från bl a Finland. Som ska härstamma från den holländske uppfödaren Saarloos, som har ”designat” hundrasen.
Den andra är en Tjeckisk Varghund. Också den godkänd av Svenska Kennelklubben.
http://www.allahundraser.com/hundraser/varghybrid.php
Sedan finns det också ”Hundhybrid”, där vilda hundar, vildhundar och hunddjur avlats in i tamhundar:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hundhybrid
Man hänvisar i många sammanhang till artiklar om varghybrider i USA. Det mesta av litteraturen kommer också från USA. Liksom bettstatistik och liknande. Men alla vis som sett Cèsar Millans program på teve eller video, vet att man har en helt annan syn på hundar i USA, än här i Norden, Skandinavien och Sverige. Både på gott och ont.
Samtidigt som Svenska Kennelklubbens tidning Hundsport hade artiklar av bl a Lars Fält bildade också Vivian Nilson Riksförbundet Blandis. En organisation för att ordna bland alla dessa blandrashundar som Svenska Kennelklubben inte ansåg vara hundar. Eftersom definitionen av en Hund är: Renrasig hanhund.
Så blandrashundarna hamnade i kategorin ”Hunddjur”. Andra kallade dem, lite elakt, för ”halvfabrikat”. Så, när jag hade köpt Selma, var det flera hundmänniskor som frågade mig: ”- Men vad ska du ha den hunden till?”
För de flesta hundägare tänker sig nog ”Hunden – I Människans Tjänst”. Liksom man förklarade hur tamhunden uppstått ur den vilda vargen för minst 15 000 år sedan. Då hundliknande vargar slog följe med nomadfolk, åt deras matrester, vaktade och var med, oordnat, på jakt. Att människor då, när det var ont om föda, åt vargar och blivande hundar. Så var det nog. Men så avstod vi från att se den som föda, och började se den som sällskap i många olika sammanhang.
Kan hänvisa till etologen Per Jensens senaste bok:
Hundens språk och tankar:
http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article14636109.ab